Nybyggare Jon Ersson Kiervel

1660 - 1735  (75 år)

• Namn	Jon Ersson Kiervel
  Titel	Nybyggare
  Födelse	1660
  Kön	Man
  Död	1735
  Noteringar	Första gången Jon Ersson Kiervel förekommer i några handlingar är år 1693 då finnarna i Russjön anklagas för att ha hyst en lösfinne ''wid napn Jon Erichsson ifrån Reenwatten och Ström Sochen uthi Jämteland som utan bewis och tillstånd äre ther ifrån wicken begärte att the för sådant plichta måtte''. Finnarna i Russjön försvarar sig med att Jon inte finns där men är nu en gift karl och uppehåller sig troligen i Rörström. På denna tid var det inte bara att sticka iväg hemifrån utan det gällde att ha en attest från prästen i hemförsamligen att visa upp när man kom. Vi sena tiders barn har ju måst ta ut flyttningsbetyg när vi har flyttat och idag måste vi anmäla flyttning när vi blir stadivarande boende på någon plats. Det är alltså inget nytt påfund att myndigheter vill ha reda på hur man flyttar och far. Skillnaden är väl bara att i slutet av 1600-talet var det hyresvärden som kunde få böta om papperen inte var klara för hyresgästerna. Kiervel vistades i Tåsjö i varje fall när de fyra äldsta barnen föds. År 1704 finns han poå ett torp i Löfviken. Men han kände sig troligen inte säker där och ville väl också ha en egen torva att bruka. Han hade väl fått reda på att ovanför Lapplands-gränsen kunde man slå sig ner och få insynat ett nybygge om ingen annan nybyggare hade insynat ägorna förut. Lappmarken var vid denna tidpunkt uppdelad i olika lappskatteland där någon eller några lappar bodde och betalade skatt och räknade området för sitt. I Åsele tinget satt i början av 1700 talet endast lappar som nämndemän men det tycktes inte spela någon roll. När nybyggarna kom och begärde syn för nybyggen fick de flytta på sig för att nybyggarna skulle få plats. Kiervel bosatte sig utan lov i Svanabyn år 1713 om sommaren samma år som Karl XII ääkalabaliken i Bender''. Kiervel bosatte sig närmare bestämt på Eden mellan Swanawattnen som det står i domboken eller på Näset. Lapparna ville köra iväg Kiervel från skattelandet då de ansåg att skattelandet var så ringa och trångt att de nödgas flytta därifrån och lämna landet öde ifall Jon Ersson får tillstånd att setta sig neder. Skattelandet var åtminstone någon kvadratmil men var kanske litet om nybyggare började göra intrång när de skulle leva på jakt och fiske och någon renskötsel. Av domstolshandlingarna framgår icke om nybygget blev synat av rätten. Inför skatteläggningen som skedde vid tinget i januari 1728 bör dock syn ha skett. Mågarna börjar ganska snart infinna sig på Kiervelnäset. Först kommer Henrich Matzon från Junsele 1720 och bara något år senare infinner sig nästa måg, även han från Junsele nämligen Pär Ericsson. Trots att Kiervel med hustru Märeta hade två mågar i byn testamenterade de år 1724 all sin egendom löst som fast till den ogifta och omyndiga dottern, gammeljäntan Märet. Svanabyn räknades från början som ett torp trots att mågarna hade börjat upparbeta var sin gård på olika ställen i byn. Men Kiervel testamenterar hela rubbet till dottern Märet. Vid skatteläggningen av Svanabyn år 1728 erkänner Kiervel inför rätten att han testamenterat all egendom till dottern Märet men efter något betänkande hårda påtryckningar får man förmoda går Kiervel med på att de i byn bosatta mågarna får dela på nybygget bara han får behålla de först uppbrukade ägorna dvs åkrarna på Näset. Rätten går på denna linje. Hur det var med renligheten under denna första tid framgår av en gammal tradition som vet berätta att fru Kiervel en dag hade tvättat sig i Näsbäcken kammat sig och gjort sig fin så gott det nu gick och när hon kom in i rökstugan där maken satt och täljde tittade han upp men kände inte igen henne utan undrade vad det var för kvinna som kom på besök. På så sätt uppstod ordspråket ''Du är som KIervel, du känn int käringa''. Kiervels delade som tidigare anförts på torpet i Svanabyn mot att svärfadern fik behålla ägorna på Näset. Efter Kiervels död 1735 hustrun dog troligen 1740 torde tegarna på Näset ha delats mellan de övriga gårdarna i byn och ingen kom att bo där. Genom lottkastning företogs 1804 ny delning av tegarna på ''Kierfwel Näset'' mellan de fyra gårdarna i byn.Inte förrän i slutet av 1800talet eller i början av 1900talet kom någon att bosätta sig på Kiervels först uppbrukade ägor.
  Person-ID	I617	Ekdahl
  Senast ändrad	11 Dec 2012

  
  

  Far	Erik Jonsson Kiervel
  Relation	Natural
  Mor	Lisbeta Andersdotter,   f. Ringvattnet Alanäs d. 1796
  Relation	Natural
  Familjens ID	F408	Familjeöversikt  |  Familjediagram

  
  

  Barn	1. Lisbeta Jonsdotter,   f. 1705   d. 1738, Svanabyn, Västerbottens län, Sverige (Ålder 33 år)  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   2. Malin Jonsdotter,   f. 1695  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   3. Sophia Jonsdotter,   f. 1701  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   4. Brita Jonsdotter  [Far: Natural]  [Mor: Natural]   5. Märet Jonsdotter,   f. 1696  [Far: Natural]  [Mor: Natural]
  Familjens ID	F263	Familjeöversikt  |  Familjediagram