The Ekdahlsgenealogyresearch
Ekdahl,Bondesson,Viktor,Lundh,Hahlin,Törngren,Konstenius
Förnamn:  Efternamn: 
[Avancerad sökning]  [Efternamn]

Noteringar


Träffar 651 till 700 av 883

      «Föregående «1 ... 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
651 Ogift när hon avled 1951
 
Ek, Ebba Frideborg (I2313)
 
652 Ola emigrated from the Parish of Kritianstad 1882-03-29. He was a blacksmith.
In the census it is said that Ola moved from Kristianstad 19th of November 1881.
He came to USA 1881 and he was 17 years old.
He worked from 1901 as a farmer in Vaynet Minnesota.. He than moved west because bad farmingconditions.
He set up his own farm at Devils Lake North Dakota Sankt Reach Montana Mace close to Wallace.
He set up wooden houses and rented them out in the Goldmining town of Burke Idaho.
He was the owner of the Waterwork in Greenacres Spokane in the state of Washington.

Ola utvandrade från Kristianstads Stadsförsamling 1882-03-29. Han var smedarbetare.
(Källa husförhörslängden sid 1108 utfl plats 187)

I husförhörslängden står det att Ola flyttade till Kristianstad 19/11/81.

Enligt Census 1920 och 1930 kom Ola till USA 1881. Se Census.

Ola emigrerade via Köpenhamn till New York 13 april 1882 med fartyget Thingvalla. (Källa Danska Statens Utvandrardatabas kontrakt 99300)

Kom till USA 1881 vid en ålder av 17 år. (Källa: Thelma Gibson)

Arbetade från 1901 för en farmare i Vaynet Minnesota. Flyttade sedan västerut p.g.a missväxt.
Startade en egen farm vid Devils Lake North Dakota
Sankt Reach Montana
Mace nära Wallace
Byggde hus av trä och hyrde ut i guldgrävarstaden Burke Idaho.
Startade och ägde vattenverket i Greenacres Spokane i staten Washington.

Following is written by Thelma Gibson in May 1998:

Ole and Beulah lived in Mace, Idaho when first married and Ole ran a saloon and had miners cabins for rent with running water. The first in any of the homes. Kenneth and Vera were born there. After a few years at Valleyford WA where Ole tried to be a farmer they moved to Greenacres Approx 1918. Ole bought the domestic water company. Thelma was born there in 1920. They lived in a small house that is still on the lot. In 1925 Ole borrowed money from an old skinflint named willie Schrap and built the Greenacres house.

Thelma remembers the family sleeping in a wood and Canvastype building that summer and they moved into the new house in the fall. According to Vera´s 2 year diary that was found in the attic area by the Battermans and given to Thelma and Zona in 1996. The first dinner in the new house was on Oct 25 1925. According to her ''It was grand but daddy seemed worried''.

During the depression Beulah took in teachers for room and board. People could not afford to pay the USD 1,75 monthly water bill. So we were furnished with all sorts of food - eggs, milk, butter, chickens, rabbits, vegetables and fruits that Beulah would can and preserve. The good old barter system !. For a few years Ole could only pay the interest on the loan but before too long the mortgage was paid ! He worked many odds jobs for others to accomplish this.

Beulah was a great gardener and her yard was voted first place 2 years in the valley garden contest.

There was also a flourishing vegetable garden on the back of the lot and Ole had some prize concord grapes that he turned into a beautiful wine every year. Even during the war years when sugar was rationed, he managed to scrape up enough stamps for the purchasing of sugar. The wine aged in the fruit cellar under the living room near the fireplace. Sometimes the corks would pop out of the barrels and hit underneath the livingroom floor. There was an asparagas patch in the garden and we had pheasant a few times out of season - thanks to Kenneth's good aim.

The Greenacres House was the gathering place at holiday time for all the relatives.

Vera and Frenchy Brandt had their wedding reception in the yard in 1933.

Kenneth and Evelyn were married in the living room in 1934.

Zona, Charles and Kari all had their wedding receptions in the living room also.

By 1950 Ole and Beaulah moved to San Diego and Kenneth and Evelyn moved into the Greenacres House with their children. So another family of Nilsons grew up in the house. Evelyn Nilson died unexpectedly in 1974 and after a few years Ken remarried and sold the family home in the late 70's.

This is from Emmet Smith remembering visits with Ole & Beulah Nilson in San Diego while in the USN boot camp.

In 1953 at San Diego USN boot camp I recieved Sunday passes and went to lok up Ole & Beulah Nilson as I had delivered the newspaper to the in Greenacres years ago.

I was very warmly welcomed and Ole had a chair placed next to his chair so he and I could hear each other well.

Our visiting was of the early days.

Ola was in Mace Idaho when the Saloon caught fire and burned down. The contents were saved by Ole and another man and they bought the liquir and with two saw horses and a plank of wood sold drinks whle the fire was still burning. Ole then rebuilt the saloon. It was never mentioned that he bought his partner out or when.Ole then built a second building that he called the Beanery. He rented this to two ladies and never operated it himself. He then enclosed between the two building and this was the Sportin house, the ladies at the Beanery managed it.

Oles next venture was to develop a spring up the hillside for water to the saloon and beanery. There was a string of tar-paper shacks along the road and since they were getting water from the saloon and beanery anyway Ole ran a pipeline with faucets in fron of each cabin and charged them for the water.

One night Ole got word that two guys were going to hold him up on his way to his cabin so he stayed all night in the saloon with his pistol ready. The next morning the two guys were long gone.

I dont remember Ole ever talking about Wallace, he did mention Burke a lot. I dont know if he rode the train to Burke for supplies or if he got them right off the train in Mace.

Ole met Beulah while she was working at the beanery. They bought the farm at Valleyford but had it a very short time, Beulah saying ''Ole was no farmer**. They traded the farm for the Greenacres water works and moved there in 1917.

In 1952 my older brother Dennis and I were working at Idependent Lumber company in Spokane, the family that owned it bought the Wallace Lumber and Fuel Co, and Dennis went up to Wallace as manager. While there for 6 years (the new freeway bought them out) he met and served on the chamber of commerce with Fat Hull who owned a Avern in Wallace. They became good friends Fat Hull was related to Grandpa George Hull.
 
Bondeson, Smedarbetaren Ola (I155)
 
653 Ola var rusthållare och stamfader till Öslövsgrenen

Ola Pehrsson var rusthållare å Öslöv nr. 7 2/3 mtl., som han köpt å auktion. Traditionen förtäljer, att
Ola Pehrsson kommit till Öslöv för att sälja stegar samma dag som Öslöv nr. 7 såldes. Ola Pehrsson bjöd
på gården och lämnade högsta budet. Då tvivel uttrycktes angående hans betalningsförmåga, tog han
omedelbart fram pengar ur stövelskaftet och betalade gården, som han brukade till sin död. Enligt
Bosarps dödsbok blev Ola Pehrsson ihälslagen och dödad av drängen Jöns Herlöfsson. Mördaren blev
snart gripen och i början av januari 1755 av Onsjö härad urtima ting dömd till livstids fängelse.
Tingsprottokollet finns emmellertid inte bevarat. Livstidsfången lyckades natten mellan den 14 och 15
januari undkomma sina väktare och det är ovisst, huruvida han blev gripen. Efter rymmningen följde nytt
ting, då häradsprofossen och ett par bönder ställdes till svar för att de låtit fången undkomma.

Han gick allmänt under namnet "Göingen". Han var sk ''stiagöing'', dvs en bonde från den skogrika
Göingebygden som tillverkade stegar (stiar) och pumpar under vinterhalvåret och på våren körde
dessa produkter till den skogfattiga slättbygden och sålde dem.

På Bosarps gamla kyrkogård fanns en gravvård över Ola
Pehrsson med följande inskription.

(stenen står numera inne i Bosarps kyrka)

Här under hvilar then i lifstiden välaktade och
beskedelie rusthållaren Ola Pehrsson i Öslöf som den 17
dec. 1754 om aftonen klokan 5 blef utanför sin gårds-
port af dränge Jöns Herlöfsson öfverfallen och dräpen
På sitt 51 ålders år.

Runt kanten på stenen står skrivet:

Jag är fallan såsom then thär faller för arga skalkar,
men then stund skall komma på hvilken alla de som i
grifterna äro skola uppst
 
Pehrsson, Ola (I4082)
 
654 Ola waldermarsson reste i unga år till Australien och antog namnet Ole Harry Williamsson
 
Waldemarsson, Ole Harry (I5009)
 
655 Ölanda 270
446 95 Älvängen
 
Källa (S41)
 
656 Olaus Månsson Åbo Nr.16 (1697- ?)
Olaus var som de flesta bönder "Krono-åbo". Hans far Måns Hansson var född på Håslöv Nr.8 (1665-1697) Modern Anna Ingemansdotter kom från Håslöv Nr.14 (1670-1697). Olaus gifte sig 1732 med Karin Jeppasdotter från Hammar Nr.2 (1708-1779).
Noteras kan att modern dog samma år som Olaus föddes. Om Olaus kan nämnas att han blev instämd till tinget 1751 för uppvigling. En bonde från varje by i Willands härad fick stå till svars för att ha deltagit i ett missnöjesmöte där de ville avsätta sin riksdagsman. Domen var hård ty genom lottdragning skulle en av de dömda mista huvudet. Resten skulle få 20 dubbla piskslag. Denna lag avskaffades inte förrän 1850, men i de flesta fallen benådades den dödsdömde.
Det gick tydligen lyckligt för Olaus då familjen utökades med flera barn därefter. Yngre systern Bertha gifte sig med Åke Abrahamsson Viby Nr.3 och Agda med Pehr Jönsson Viby Nr.6

Olaus blev instämd till tinget för uppvigling 1751. Dömd att mista livet men benådad. (Hans Månsson Viby) 
Månsson, Olaus (I3335)
 
657 Olga Margaretha döptes 13 dec av kyrkoherde M Rosen. Faddrar var Bonde Hansson 4 Nosaby och Olga Bondesson. Bondesson, Olga Margaretha (I2284)
 
658 Omkom i flygolycka med Viggen eller Draken. Körde Dakarrallyt. Svensson, Stefan (I3925)
 
659 Omnämnd 1788 som son till Erik Jönsson på Vanneberga 33. Återkommen till fadern på Vanneberga 33 om hösten 1796 och stannar kvar där till och med 1798. På hösten 1897 var han ogift. På våren 1798 bodde han kvar och då var han gift. Är åbo på Vanneberga 7 1819. Obekant när han tillträdde gården. Drunknade 1826 i den genom byn flytande canalen, där han föll om natten då han gick från åldermansstugan.

1826-04-05 förrättades Bouptekning efter aflidne Åboen Eric Ericsson på Insockne Frälse Hemmanet No 7 Wanneberga hvars efterlemnade arfwingar äro utom Enkan Anna Ols Dotter, Sönerne Jöns, Pehr och Hans Myndige, samt Ola Omyndig, jemte Döttrarne Ole, Hanna, Ellna, och Ingar ogifte. -alla närwarande utom Sonen Pehr. -de omyndigas Rätt bewakades wid detta tillfälle af den aflidnes Broder Åboen Pehr Ericsson samt Åboen Nils Larsson från Byen. Wärderingen werkstäldes af Åboerne Nils Bengtsson och Sven Olsson ibm. Innestående mödernearf till Pehr Jeppssons i Ö Ljungby Dotter Kjersti 3.4.7/19, samt ränta fr. den 9 April 1817. 1.28. Emellan Enkan och de Myndige Sönerne samt de Omyndige barnens förmyndare är sådan öfverenskommelse träffad, att Enkan mot det, att Hon answarar för Sterbhusets Gravationer, får, så länge Hon som Enka Hemmanet innehar, behålla boet orubbat. Med denna öfverenskommelse äro vi fullkomligt nöjde. - Ljungby den 17 Juni 1826. Jöns I.E.S. Ericsson, Pehr PES. Ericsson, Hans H.[E.S. Ericsson] Å de omyndiges wägnar Pehr Ericsson Nils NLS Larsson. /ILj
 
Eriksson, Erik (I7871)
 
660 Omnämnd 1788, 1789 på Vanneberga 33 som son till Erik Jönsson. 1790 och 1791 dräng hos svågern Åke Olsson på Vanneberga 33.
1837-11-09 förrättades Bouppteckning efter avlidne undantagsmannen Per Eriksson i Vanneberga (No 5), som efter sig lämnat Enkan Signe Rasmusdotter och såsom arvingar Sönerne Nils, Jöns, Hans och Erik myndige, Döttrarne Hanna gift med Husmannen Nils Olsson i Byn, Karna gift med Husmannen Erik Christoffersson i Knutstorp av Österslövs Socken. Efter slutad Bouppteckning tillkännagav Enkan att hon och den avlidne hade gemensamt överenskommit att endast Sönerne Hans och Erik skulle ingå i Delning med Enkan, emedan de övriga barnen erhållit vida mer än desse nu kan tillkomma. /ILj
 
Eriksson, Pehr (I938)
 
661 Omnämnd 1788, 1789 som dotter på Vanneberga 33. Var ogift 1789 på hösten, men gift på våren 1790. Bodde 1818 i ett Gatuhus på Tosteberga 2. Död av lungsot 62 år. /ILj Eriksdotter, Anna (I7839)
 
662 Omnämnd i 1718 års Katkismilängd. Är änka 1749. Död vid sin broders grav i Viby. Jeppasdotter, Kersti (I7940)
 
663 Omnämnd i 1718 års Katkismilängd. Är död före 1749.
Döpt Apost: St: Thomas dag (21/12). Bars till dopet av Ifver Ifverssons hustru i Åraslöv. Faddrar: Jöns Trulsson ibm, Oryd Olsson ibm, Ifver Ifversson ibm.
 
Jeppsson, Per (I7942)
 
664 Omnämnd i 1819 års kommunionlängd. /ILj
 
Persdotter, Hanna (I7866)
 
665 Omnämnd i 1819 och 1820 års kommunionlängd på Vanneberga 5. Bör vara född senast 1799. Var ej hemma 1822. Hemma hela 1824. Hemma våren 1825 men flyttat på hösten. /ILj Jönsson, Nils (I7865)
 
666 Omnämnd som dotter på Ö Ljungby 17 1793,1794. Död av ålderdom och bräcklighet, 66 år gammal. Fajersdotter, Kersti (I7885)
 
667 Omnämnd som fadder för första gången 1694. 1744: Dom Palmarum begrofs Bonden från Hammar Jeppa Månson, som efter 10 weckors swår utstånden siukdom afled d: 3 Martii, sedan han lefwat 74 åhr och 7. Månader Månsson, Jeppa (I3353)
 
668 Omskriven i fo¨delseboken Kristianstads stadsfo¨rsamling 1847. Go¨ransdotter, Hanna (I8399)
 
669 One of the children had a son who was a ''big man'' in the community of Nosaby.

The family was living at Åraslöf nr 9.
Sven Bondesson Tellander from Nosaby b 1876 was a helper at the farm.

The farm went bancrupt in the end of 1800 century.

Någon av barnen hade en son som var stor pamp i Nosaby kommunalnämndens ordförande.

Familjen bodde p Åraslöf nr 9.
Sven Bondesson Tellander från Nosaby f 1876 var dräng på gården.

Gården gick i konkurs i slutet av 1800 talet.

Utdrag från bouppteckningen:
Av 1908 den 29 februari förrättade af undertecknad Erik Nilsson i Hammar med biträde af f åbon Ola Svensson i Åraslöf och Sven Nilsson i No 3 Hammar, såsom värderingsmän, bouppteckning efter före åbon Bonde Nilsson från No 3 i Hammar i Nosaby socken, hvilken aflidit den 12 december 1907 och såsom dödsbodelägare efterlämnat sin änka Boel Persdotter samt i äktenskapet med henne födda myndiga barnen: 1/ Nils Bondesson hemmansägare i No 3 Hammar, närvarande 2/ Carl Bondesson åbo No 10 Åraslöf, närvarande 3/Ola Bondesson vistande i Idaho, Nordamerika, 4/ Per Bondesson vistande å obekant ort i Amerika, 5/ Bonde Bondesson bosatt i Idaho, Nord-Amerika, 6/ Karna gift med åbon Sven Wahlberg No 2 Hammar, närvarande och 7/ Sven Bondesson Telander snickare i Kristianstad närvarande.
För att härvid bevaka ofvannämnda i Amerika vistande arfvingars rätt och bästa inställde sig hemmansägaren Nils Bondesson i No 3 Hammar hvilken åtog sig blifva godman för sagda arfvingar. Boet uppgafs af änkan Boel Persdotter under eds pligt i följande ordning.
Möbler 13 kr, sängkläder och linne 37 kr, Den aflidnes garderob 15 kr, diverse 17 kr, summa tillgångar 82 kr. Skulder begrafningskostnader 90 kr. Brist i boet utgör 8 kr.

Sålunda upptecknat och värderat betygar Erik Nilsson, Ola Svensson, Sven Nilsson. Att ej något af boet blifvit med min vilja och vetskap doldt eller utelämnadt, utan allt riktigt uppgifvet kan jag med ed besanna där så fordras. Boel Persson.

Vid denna bouppteckning hafva vi varit närvarande och åtager jag mig Nils Bondesson, godmanskapet för de i Amerika vistande arfvingarna om Häradsrätten mig därtill förordnar: Nils Bondesson, Carl Bondesson, Sven Wahlberg S.B.Thelander. (Villands Häradsrätt 1908 VT FII : 69).

Vid folkräkningen 1900 enl Arkion bodde Sven Bondesson Tellander f 1876 Dräng på gården. Vidare Karolina Bengtsdotter f 1885 Piga likaså.

I Nosabys Dödbok står det att han dog på Hammar 3:2 
Nilsson, Bonde (I158)
 
670 Original sources vary according to directory. The title of the specific directory being viewed is listed at the top of the image viewer page. Check the directory title page image for full title and publication information. Källa (S285)
 
671 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Assmundson, Ebba (I9803)
 
672 O¨stra Broby CI:12 s. 37 Nilsdotter Nord, Amanda Kristina (I8417)
 
673 O¨stra Broby CI:12 s. 9 Nilsdotter Bolk, Hilma Ruth (I8416)
 
674 O¨stra Broby CI:12 s. 9 Nilsdotter Bolk, Hilma Ruth (I8416)
 
675 O¨stra Broby CI:9 s. 379 Bengtsson, Joel (I8394)
 
676 O¨stra Broby EI:3 s. 54 Familj: Edvin Arvid Nilsson / Hilda Elisabeth Brogren (F2751)
 
677 O¨stra Broby EI:3, s. 55 Familj: Sigurd Svensson / Piga ELLEN Hedvig Svensson (F2764)
 
678 På den del av kristianstads slätten, som på ena sidan spolas av det öppna
havets bredryggiga dyningar och på den andra kringgärdas av nordöstra
Skånes stora sjöar, ligger den lilla byn Viby, vilket namn intill 1778 var
gemensamt för såväl socknen som församlingen. Det gamla namnet,
Wicbu, byn vid viken, har den fått av sitt läge vid den innersta ändan
aven av de vikar i Hammarsjön, som bildas av den utskjutande flacka
landtunga, som kallas Håslövsängar.

Mitt i denna urgamla kultur- och jordbrukarbygd, där slättens mjuka
ett vackert och harmoniskt helt, låg på 1700-taletkronorusthållshemmanet
Viby n:r 6 3/8 mantal.

Ar 1739 skulle en ny rusthållare taga gården i besittning. Det hade
ryktats om, att han skulle vara en dugande man, som visste vad han ville,
och av gammal besutten bondesläkt. Hans fader, Pehr Nilsson i Bjära,
hade varit rusthållare, hans fem bröder voro alla rusthållare och hans
enda syster var gift med en rusthållare. Men inte nog härmed. Den bli-
vande medlemmen i Viby byalag skulle vara en skrivkunnig och bildad
man.

Så kom den dag i vårmånaden Martius, då Jöns Pehrsson
så hette den nye åboen på Viby n:r 6 - tog sin gård i besittning. Han
kom inte ensam. Den 22 oktober 1721 hade han och Ingar Pehrsdotter
vigts i Vinslövs kyrka av kyrkoherden Ivar Blanxius och därefter flyttat
till Vanneberga, där Jöns Pehrsson blev rusthållare. Här föddes de tre
äldsta barnen, Anders, Anna och Pehr, som endast var några veckor gam-
mal, när familjen kom till Viby.

Sedan allt var satt och sått, började Jöns Pehrsson fundera på, om han inte skulle börja
odla tobak. 1728 hade han jämte de övriga åboarna i byarna på slätten varit inkallad till
tinget för att yttra sig om, huruvida "allmogen begynt något förrätta vid tobaksplanteringen" .
Samtliga hade då svarat, att de "ej något tillgjort eller tillgöra kunde, derföre att de intet
förstånd der- uppå hafva och derföre att de förmena sig ingen tjenlig jordmån dertill ega,
hvarpå tobak vexa kan, men att de gerna se, att högl. ridderskapets och adelns
herrgårdsinnehafvare och ståndspersoner ville först begyn na till deras undervisning,
såvida det å orten kan låta sig göra". Men Jöns Pehrsson tog saken i egna händer.
På ett jordstycke nära gården satte han tobaksplantor, som växte och trivdes och på
hösten kunde han skörda sin första tobak. Sedan dess odlades i alla år tobak på Viby n:r 6.

Farsot började härja i byn. Ett av de första offren blev Jöns Pehrs-
sons och Ingar Pehrsdotters lilla treåriga dotter Pernilla. Den 25 mars
bars hon till graven på Viby kyrkogård. Sommaren kom, men sjukdomen
härjade allt våldsammare och den 11 september fin go föräldrarna följa
sina båda yngsta barn, Hanna och Jeppa, på samma tunga vandring. På
hösten försvann farsoten lika plötsligt som den kommit och byn började
åter leva sitt vanliga, stilla liv.

På sommaren 1744 kom åter ett piltebarn till världen på Viby n:r 6
och kristnades till samma namn som den avlidne brodern, Jeppa.
Aren gingo och Jöns Pehrsson förbättrade allt mer jordbruket. Skör-
darna blevo rikare och silverförrådet ökades såsom följd därav år för år.
Aldsta dottern Anna hade blivit 22 år och många av byns unga män
började hoppas på att få den vackra flickan, som därtill kunde förväntas
få en nästan lika vacker hemgift. Men 1748 trolovades Anna med Anders
Hansson, åbo på Vanneberga n:r 13, och den 18 januari 1749 stod bröl-
lopet i Viby kyrka.

På sommaren samma år föddes Jöns Pehrssons och Ingar Pehrs-
dotters yngsta barn, dottern Hanna, som fick namn efter sin avlidna syster.
Jöns Pehrsson hade nu god hjälp av sin äldste son Anders och lant-
bruket förbättrades alltmer.

Den 27 september 1752 gifte sig Anders emellertid med änkan
Elna Pehrsdotter i Rinkaby och fick med henne skattehemmanet
Rinkaby n:r 15 1/3 mantal, där han blev rusthållare.
Nu var det Pehrs tur att visa, att han kunde bli fars hjälpreda. Vis-
serligen var han inte mer än 13 år, men läsa och skriva kunde han som
en hel karl. Det hade fadern lärt honom och nu skulle han lära honom att
sköta en gård, så att han en gång skulle kunna vara skickad att övertaga
Viby n:r 6, vartill han nu efter Anders' giftermål stod närmast. Läraktig
och villig var Pehr och gott handlag hade han med djuren.

I Aprilis 1757 angreps Jöns Pehrsson aven magåkomma och den 27 i
samma månad gick han bort som kyrkoboken säger av "obstruction och
svullnad, 61 år". Söndagen därefter, strax före gudstjänsten, ägde
begravningen rum på Viby kyrkogård.
Efter mannens död brukade Ingar Pehrsdotter med hjälp av barnen
i fyra år gården, varefter sonen Pehr i samband med sitt giftermål över-
tog den. Ingar Pehrsdotter bodde dock kvar på gården under hela sin
återstående livstid. Hon avled den 5 mars 1779 av "ålder och bräcklighet,
85 år gammal".
 
Pehrsdotter, Ingar (I818)
 
679 Påhl Påhlsson var en bråkig person som ständigt var oense med sin granne Anders Andersson. Han omnämnes bl a i Norrländska samlingarna av Johan Nordlander. Påhl beskyller Anders för att ha givit lagmannen Burman en oxe i mutor samt två tunnor råg. Påhl skulle ha sagt att rågen sitter fast i halsen på lagman så att han inte kan tala. Detta inträffade 1666. samma år råkade Påhl riktigt illa ut då han anklagades för att ha slagit grannens son Anders uti hans egen båt med en åra. Rätten såg mycket allvarligt på det inträffade och Påhl hotades av dödsstraff. Målet hänsköts till Hovrätten som tydligen benådade honom. Påhlsson, Påhl (I1169)
 
680 Påhl var rusthållare. Levde 1770 i Billinge No.18. Detta ställe kallas i bouppteckningen efter Påhl 1822
för Pålstorp. Enligt Ortnamn i Onsjö hd har det fått sitt namn efter Lars Pålsson, "ägare vid
enskiftesutflyttningen på 1820- talet /---/ Betecknas Ådala /---/ Ägornas östgräns bildas av Rönne å.
 
Larsson, Påhl (I6506)
 
681 Pär Eriksson kom till Svanabyn och friade till Kiervels dotter Lisbeta och kom snart att börja bygga egen gård.
Efter sin första hustrus död 1738 gifte Pär snart om sig troligen med en flicka från sina hemtrakter Kiersti Christoffersdotter och fick med henne 8 barn varav tre torde ha dött i späd ålder.Kierstis död 1784 framgår av bouppteckningen att arvingarna var 4 döttrar och 1 son.Pär Erikssons sista år kom att bli rätt besvärliga, hanbesvärades av svårmod som ändade i att han på väg mellan Svanabyn och Lafsjön begick självmord. Han klättrade upp på en stor sten, lade en vidja om halsen och hängde sig.
Sönerna i Lafsjön begravde honom på skogen, troligen på Storholmen i Tjusjön. ''Död mans holme'' som den kallas än idag av de gamla. Efter domstolsutslag fick han begravas vid kyrkan - dock i stillhet - han var ju självspillning. (Dorotea sockens historia) 
Eriksson, Pär (I615)
 
682 Pär kallas av Nensen för rike Per Jonsson som blivit rik genom handel med lapparna. Samerna kallade honom Tjulp såsom stor till växten. Jonsson, Pär (I1094)
 
683 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Engström, Pär Olof (I5278)
 
684 Pehr blev åbo 1848 efter fadern. Enligt Trolle Bonde kallades han för hästdoktorn emedan han var kunnig i veterinäryrket och mycket anlitad.
 
Olsson, Pehr (I6219)
 
685 Pehr Jeppsson flyttade 1822 till Karlshamn, gick i lantbruksskola, var murare, återkom till Viby 1832. Han supade, kunde ej få hemmanet. Jeppsson, Pehr (I811)
 
686 Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. Nässen, Anders Per (I6400)
 
687 Per Andersson Och Lars Johansson i Tåsjö drog på friarfärd till Gafsele i Åsele. I länsmansbostället träffade de på döttrarna Margeta och Cherstin. De gifte sig sedan samma dag. Dessa två familjer som bodde i Tåsjö kom att leva sida vid sida de var arbetssamma och duktiga och fick många barn. De dog nästan samtidigt. Per och Lars hösten 1775 och deras hustrur hösten efter.
Finnarna i Tåsjö var vidskepliga och ansågs även trollkunniga. Per Andersson var bror till den mycket omtalde Anders Raivi och var alltså av finnsläkt. Av kyrkoböckerna framgår det sällan att någon var av finskt ursprung. De finska namnen föll ofta bort rätt snart och i forskningen stöter man endast tillfälligtvis på dem.

Länsmanssystrarnas giftemål med tåsjöfinnarnas ättlingar har i folkmun förts vidare i olika versioner. Hembygdsforskaren Erik Modin anför en variant enligt följande: Två prästdöttrar från Åsele gifte sig i till Hoting, deras män voro bröder där. Dessas mor var som en hedning hon och hadd int na fördrag med sonhustrurnas gudsfruktan. Hon sade, hur de skulle gå tillväga då de släppte ut kreaturen om våren, de skulle göra en påse och i den stoppa fnöske, stål, tivelbast och libiksticka. Påsen skulle läggas under tröskeln, varöver kräken skulle gå ut för att skydda dem för odjuren och annat ont i skogen. Men de båda svärdöttrarna brydde sig ej om detta menade att Gud skyddade boskapen utan sådant kokkel.
Om sommaren rev björnen svärmoderns kräk men ej deras. Då hon såg det ålade hon dem ej mera att följa hennes seder.
De båda prästdöttrarna voro ej blott fromma utan också skrivkunniga något som var högst ovanligt den tide.De kommo med nya och bättre seder. Moster Ingre en gammal finska i Hoting som härstammade från en av dem brukade säga: Vi ä int'tå na ogudaktigt folk vi int, men dom som va förut va hadninsk dom. 
Andersson, Pär (I563)
 
688 Per Erik Nilsson och brodern Jonas Aron Nilsson delade faderns hemman, löste ut de övriga barnen och åtog sig födoråd för föräldrarna.
Vi laga skifte som genomfördes 1893-94 kostade detta Lafsjöborna sammanlagt kr 20514,22. Per Erik Nilsson som stannat kvar på hemgården fick betala 505,75 till Lantmäteriverket för sin uppskattade 40,04 hektar. Brodern Jonas Aron, som flyttade på andra sidan sjön, mot Rya-sidan på Nils-Jons torpet fick betala kr 330,43 för sina 24,03 hektar. Beteckningen på deras gårdar var Lafsjö nr 3, Ce för Per Erik och Cf för Jonas Aron. 
Nilsson, Per Erik (I403)
 
689 Per Nilssons i Kubbe döttrar är mycket kända i Dorotea och Åsele. Han hade många barn och torde ha varit en god familj. Familjen bodde på hemmanet Kubbe 12:1. Nilsson, Per (I963)
 
690 Per Olof TRULS Nässén f 27 februari 1933 i Östersund, död 21 december 1991, jur kand i Uppsala, tingstjänstgöring i Södertörns domsaga i Stockholm, har arbetat i olika juridiska yrken som t ex bankjurist och på advokatbyrå i Stockholm och i Göteborg, g 1 juli 1961 m ANNA BRITT Segolson f 29 december 1936, ögonläkare, bosatt i Mölndal Nässen, Truls Per Olof (I4249)
 
691 Per Persson's birth record from 1846, listing his father, Per Månsson, occupation Bonde (farmer), and mother, Else Olasdotter. They lived in the village of Hammar, in Nosaby parish, Sweden. We now know why the name Hammarberg was selected in 1900- Per Persson used a location as a permanent surname for his children and subsequent generations. Månsson, Per (I7762)
 
692 Per Sjögren Perssons (f 7 feb 1859) mor Bengta Göransdotter f 1826 hade ett förhållande med Bonde Hansson f 1830. Bonde Hanssons dotter Lina Bondesdotter förbjöds av sin far att inleda ett förhållande med Per Sjögren Persson. detta var orsaken till att båda reste separat till USA där de senare gifte sig. (Bjäringer) Göransdotter, Bengta (I1811)
 
693 Per var Restauratör och kryptobaptist Wahlqvist, Per (I6032)
 
694 Peter insisted they send for Elsa, my grandmother. At age 16, my grandmother boarded a ship and immigrated to Chicago to live with a mother she barely remembered. On her Ellis Island documents, Peter Emil Hammarberg is listed as paying for my grandmother’s passage to America.
My mother told me Peter was a wonderful step-grandfather and was somehow related to my great grandmother, Elna. Intrigued, I explored Peter Hammarberg’s ancestry.
Peter’s World War II draft record lists his date birth as March 31, 1878 in Helsingborg, Skåne, Sweden. According to my mother, Peter had been banished to America, like Elna. Peter supposedly was kicked out of college in Helsingborg for getting in a fight, so his father sent him off to America.

In 1900, Per (Peter) Emil Hammarberg was living with his parents and siblings in Sweden. Per's father is listed as Per Persson, born in 1846. The children have the last name "Hammarberg" instead of "Persson" or "Persdotter." Peter’s father chose the last name “Hammarberg” for his children. 
Hammarberg, Peter Emil (I7760)
 
695 Peter was born on June 18, 1798 in New York and was the son of Abraham and Sheryl Marie Gray.

Marriage Record revealed Peter Gray and Sarah Ann Luke married on August 8, 1822 in Goshen, Belmont County, Ohio.

Peter was twenty-four and Sarah was twenty when they married.

The 1830 census revealed they lived in Wayne, Belmont County, Ohio. Household members: Peter Gray (30-39), Sarah (20-29), one male (20-29), Sanford & John (5-9) and Freelove & Elizabeth (under 5). Peter's brother, John lived next door.

The 1840 census revealed five family members were engaged in agriculture and they lived Aurelius, Washington County, Ohio. Household members: Peter Grey (40-49), Sarah (30-39), Sanford & John (15-19),Peter (5-9), Freelove (15-19), Elizabeth (10-14) and Rebecca (5-9).

The 1850 census revealed Peter was a farmer. Peter was born in New York and Sarah was born in Virginia. Household members: Peter Gray (62), Sarah (47), Peter B. (17), Marie (11), David (10) and Caroline (8).

Their known children:

Sanford Gray (b.1823)
John H. Gray (b.1824)
Freelove A. Gray (Bonar)(b.1825 d.1903)
Elizabeth E. Gray (Hupp)(b.1827 d.1890)
Rebecca Jane Gray (b.1831)
Peter Riley Gray (b.1833 d.1908)
Abraham Gray (b.1836 d.bef.1840)
Debra Marie Gray (McFadden)(b.1837 d.1918)
David W. Gray (b.1840)
Caroline Isabell Gray (b.1841 d.bef.1850)
Cornelious Gray (b.1842)

They had been married about thirty-seven years when Sarah died on May 23, 1859.

The 1860 census revealed Peter was a widower and his real estate value was $100 and personal property value was $200. They were living in Jefferson, Noble County, Ohio. Peter could not read or write. Household members: Peter Gray (63), David (24) and Caroline (17).

Peter married Mrs. Adaline Rummer (Striker) on July 24, 1861 when he was sixty-three and she was forty-one.

The 1870 census revealed their real estate value was $1500 and personal property value was $312. They were living in Liberty, Washington County, Ohio. Household members: Peter Gray (71), Adaline (50), Caroline (7), Adaline's children; Martha J. Striker (21), Ruth A. (17) and Francis R. (16).

The 1880 census revealed household members: Peter Gray (80), Adelia (59) and Caroline (16).

Their child:

Caroline Gray (b.1863)

They had been married about nineteen years when Peter died in 1881.

Death Certificate revealed Peter Gray died of old age on November 14, 1881 in Washington County, Ohio.

Peter lived to age 83.

Family links:
Parents:
Abraham Gray (1754 - 1846)
Sheryl Marie Gray

Spouse:
Sarah Ann Luke Gray (1802 - 1859)*

Children:
Freelove Anne Gray Bonar (1825 - 1903)*
Elizabeth Ellen Gray Hupp (1827 - 1890)*
Rebecca Jane Gray Peters (1830 - 1913)*
Debora Marie Gray McFadden (1835 - 1918)*
Cornelious Gray (1842 - 1926)*

*Calculated relationship

Burial:
Unknown

Created by: Janice Oberlin Smarr
 
Gray, Peter R (I8605)
 
696 Pouffvel, född 1619, blev en betrodd man i byn och var 1658 ålderman. Han utsågs då av byalaget att vara byns representant då en man från varje by beordrades till Malmö den 16 april 1658 för att svära den svenske kungen Karl X trohetseden efter freden i Roskilde då Skåne förlorades till Sverige. Trohetseden fick representanterna svära knäfallande. Det måste ha varit en mycket stor upplevelse att fara till Malmö och avlägga eden. Ett resultat av den nya nationaltillhörigheten var att militära förband sattes upp i Skåne och rusthållare utsågs.Pouffvel Mogensson blev nu rusthållare på Bjäragården. Den försteryttaren var svensk och hette Mattis. Mogensson, Pouffvel (I860)
 
697 Prästolle

I mitten av 1800 talet var de tre bröder från Hagaris i Nätra som tog sig tillnamnet Hahlin. De kom till Dorotea men flyttade sedan ut i byarna. Olle som var äldst gifte sig med Gertrud Margareta och blev arrendator på prästgården ett tag och fick då namnet Prästolle. Han var även fjärdingsman i Bergvattnet ett antal år, tills han arrenderade ett hemman i Lavsjön av Kramfors AB och flyttade så hit till byn. Sedan blev det sonen, som också hette Olle, som övertog arrendet tills bolaget styckade av en ägostyckning som Olle den yngre köpte. Han överlät senare denna ägostyckning på sina barn, Jonas, Helge och Gertrud. Gertruds del köptes sedan av Karl Sjölander 1927. (Lafsjöboken/Nils Sjölander) 
Hahlin, Olof Olofsson (I2934)
 
698 Professor medicine doctor
 
Blix, Gunnar Fritiof (I2118)
 
699 Publicerad 2 februari 2008 Helsingborgs Dagblad

100-åring minns glädje och oro i Kina.
Inför 100-årsdagen 2 februari berättar Helsingborgsdamen Adina Hill om elva år som missionär under en orolig tid i Kina. .

Adina Hill har bott i Helsingborg i 85 av sina 100 år. Missionsåren i Kina var spännande.
Adina Hill, en pigg dam som fyller 100 år 2 februari. .
.
Aktuell: Fyller 100 år 2 februari.
Bor: Lägenhet i Helsingborg.
Familj: Sönerna Berthold, Ingemar och Daniel, dottern Birgitta och deras familjer.
Yrken: Sömmerska, missionär, nattvak.
Har skrivit: "Familjen Hill i Kina", en skrift på 120 sidor..
.
--------------------------------------------------------------------------------
.
Tillsammans med maken Richard var Adina Hill missionär i Kina mellan 1937 och 1948. Det blev elva händelserika år som dominerar berättelsen inför 100-årsdagen 2 februari..

Hon växte upp i ett troende hem i Helsingborg som yngst av tre döttrar till fabrikör Per Nils Weberg och dennes hustru Anna Månsdotter.
- Min pappa dog när jag var tio år. När jag stod vid kistan och såg hans fridfulla ansikte kände jag tryggheten hos Gud och bad att han skulle vara min far. Sedan dess har Gud alltid varit mig nära, säger Adina Hill.
Efter sjuårig folkskola och ett år i högre klass gick hon i lära hos en sömmerska och arbetade sedan i en klädaffär. Genom Sionförsamlingen i Raus plantering träffade hon sin blivande man som 1934 kom tillbaka till Sverige efter sju år som missionär i Kina..

De gifte sig 1936 och startade i januari 1937 en sex veckor lång båtresa till Kina. Som utsända av Sionkyrkan i Helsingborg verkade makarna Hill för det kristna budskapet och hjälpte personer på missionsplatsen men också genom uppsökande verksamhet.
Arbetet gav mycket tillbaka men ännu större glädje blev det när de fyra barnen föddes, även om de två sista födslarna var traumatiska. Vid tredje förlossningen dog en av två tvillingpojkar och vid den fjärde förlossningen flög bombplanen över staden när dottern Birgitta kom till världen.
- Vi visste att det var oroligt där borta, det ryktades om ett krig mellan Kina och Japan. Dessa rykten blev verklighet bara ett halvår efter vår ankomst till en stad söder om Peking. Där hade min make tidigare arbetat ihop med en svensk familj i deras mission, berättar Adina Hill..

På hösten 1937 kom den japanska invasionen och kaos utbröt i Kina.
- Den 8 oktober stod japanska trupper utanför staden och besköt de tjocka murarna med kanoner. Kineserna flydde i panik och snart var vår missionsplats fylld med människor som sökte skydd. Efter två dagars beskjutning intog japanerna staden och många dödades, däribland nio utländska präster, berättar Adina Hill..

Familjen Hill klarade sig och flyttade efter några år till en stor missionsstation som drevs av den danske pingstmissionären Peter Rasmusson.
- Vi var hela tiden beroende av lön och gåvor från Sverige men postgången fungerade dåligt och det var ibland svårt att få pengarna att räcka till.
Oroligheterna fortsatte under flera år och den japanska ockupationen upphörde inte förrän 1945 då Kina fick amerikanskt understöd och kunde driva japanerna ut ur landet..

Medan Adina Hill tog huvudansvaret för barnen var maken ibland ute på missionärsresor. Vid en av dessa blev han tillfångatagen av banditer och illa behandlad i deras högkvarter uppe i bergen.
- När han till slut släpptes visste han inte var han befann sig och det tog en vecka innan han halvt döende kunde hitta hem.
Efter den händelsen började familjen Hill planera för hemresan, flyttade till Peking och bodde där i väntan på en båt till Sverige.
- Vi var en stor familj och hade inte råd att flyga. Eftersom handelsförbindelserna var avbrutna fick vi vänta nästan ett år på hemresan..

Adina Hill firade sin 40-årsdag i Biscayabukten och i slutet av februari 1948 gick de ombord på färjan som förde dem från Helsingör till Helsingborg.
Richard Hill fortsatte att arbeta som pastor i Sionkyrkan medan Adina Hill blev hemmafru. 1958 var det dags för ytterligare en missionärsresa, nu till Helgelseförbundets missionsstation på Taiwan. De två äldsta barnen hade blivit vuxna och blev kvar i Sverige men de två yngsta var med på detta nya äventyr som pågick under fyra år..

Efter återkomsten till Sverige arbetade Adina Hill som nattvak på Kjellstorpshemmet fram till pensioneringen vid 69 års ålder 1977. Hon blev änka 1982 men har barnen nära sig. De tre sönerna bor i Helsingborg medan dottern finns i Höör.
- Barnen kommer och hjälper mig med städning och inköp. Jag trivs bra i lägenheten och på området. Här är tyst och lugnt, säger Adina Hill, som bor på andra våningen i ett hus utan hiss. .

Hon tar hjälp av käpp och ledstång när hon går upp och ner i trappan. På promenaderna är rullatorn ett tryggt sällskap. Trygghet får hon också genom att läsa bibeln och andaktsböcker.
- Hundra år är en kort tid i jämförelse med evigheten hos Gud. Varje dag tackar jag Gud för hans trofasthet och den glädje som jag får i omsorg av mina barn, barnbarn och barnbarnsbarn, säger dagens 100-åring.
 
Hill, Jedid Richard Emanuel (I5933)
 
700 Ralph eventually made his way to the state of Kansas, where he met and married Lillian Hilblom. Lillian was one of 11 or 13 children from Sweden. She emigrated here with her sister, after they drew the two longest straws to see who got to come. Their passage was paid by an American family, and they had to work for them for two years in exchange for bringing them here. Hillblom, Lilly Maria (I3663)
 

      «Föregående «1 ... 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Nästa»