Noteringar

Du är för närvarande anonym

Noteringar

Träffar 601 till 650 av 883

Noteringar

Länkad till

601

Mårten Jönsson kom från Emmaröd till Kärrstorp 1830, där han gifte sig den 20 november 1834
med Else Trullsdotter. Hon dog emellertid redan den 18 november 1834 i barnsbörd. Hon blev 24 år,
10 mån, och 13 dagar gammal. Hennes föräldrar var rusthållaren Truls Nilsson och Hanna Persdotter i
Kärrstorp. 1836 gifter Mårten om sig med Hanna Åkesdotter.

Omkring 1850 uträttades laga skifte i Kärrstorp. Bönderna hade sina jordlotter utspridda lite här och
där på åkrarna. Vid laga skifte slogs all mark ihop för att sendan fördelas så att bönderna fick varsin
större sammanhängande jordlott, så att de skulle slippa köra över någon annans åker för att komma åt
sin egen. All mark graderades och fördelades, det tog flera år innan förättningen var slutförd. Den
fördröjdes dessutom av Mårten Jönsson som vägrade låta viss del av sin mark ingå. Han menade att
”det förelåg ett väsentligt hinder för rubbning av dessa ängar, nämligen den, att de var bevuxna med
så vacker skog att ingen av de övriga jordägarna hade någon jämförbar”. I februari hade Nils
Trulsson, Kärrstorp No.7 sänt en skrivelse till ”Konungens Befallningshavare i Malmöhus län där han
ödmjukast begärde den på ägorna befintliga skogen under förbud att bruka, annat än till husbehov,
och Landshövdinge Embetet hade utfärdat förbud som meddelats från predikstolen i kyrkan, ”där
delägarna förbjöds avverka annat än till husbehov”, överträdelse belades med 16 riksdaler 32 sh i
böter. Brevet och förbudet visar hur viktig skogen var för byborna och förklarar Mårten Jönssons
envisa vägran att delta i skiftet.

Då järnvägen mellan Malmö och Hässleholm byggdes omkring 1850 finns uppgifter om att Mårten
med två par hästar med vagnar och tillhörande körkarlar deltog med leveranser till bygget. Då
järnägen var färdig för trafik 1858 var maxhastigheten 50 km/tim för persontåg och 40 km/tim för
blandat gods- och persontåg, vilket var en svindland hastighet i en tid då man jämförde med
hästdiligenser. Sträckan mellan Malmö och Stockholm tog två dagar, med övernattning i Jönköping.

Jönsson, Mårten (I6277)

602

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wolffsohn, Martin Nicholas (I6412)

603

Matts Pålsson var bror med Anders Pålsson. Han bör också ha varit svåger med Samuel Larsson som bodde en tid i Tåsjö men som sedan flyttade tillbaka till Russjö.
Russjö var en gammal finnbyggd, de första finnarna hade slagit sig ned där någon gång på 1620-talet. Även Matts Pålsson var finnättling.
Som ung hade Matts Pålsson varit dräng hos första nybyggaren i Gafsele. Nils Andersson. I 1690 års dombok omtalas att han tillsammans med Nils Andersson bedrivit olaga handel med lappmarken 1789. Matts inställde sig inte inför tinget utan han sades vara till Kopparberget förrest. Han var som man sade sörkörare med skrindan full med värdefulla skinn och andra lappmarksprodukter hade han åkt till Falun för att till gruvfolket där sälja dessa varor för sin husbondes räkning.
Matts blev dock en betrodd och aktad man. Vid 1699 års ting var han inför rätten av annan anledning. Matts och en granne hade skjutit två vargar och nu visade de för rätten upp huvudet av dessa vargar och fick därför 4 daler silvermynt i skottpengar. Rätten konstaterade att det var gamla vargar. År 1701 blev Matts Pålsson utnämnd till nämndeman i rätten och efterträdes tolv år senare i ämbetet av brodern Anders Pålsson.
Matts Pålssons svärfar Lars Andersson förekommer i Russjö år 1688 då han enligt jordeboken skattar för 6 1/4 seland. Lars hade sonen Samuel och minst två döttrar.

Den kände finnforskaren Gothe skriver följande om Russjö:

Lars Andersson och hans son Samuel Larsson övertog Per Perss-hemmanet. Lars intog även sin måg Matts Pålsson, då Lars flyttade till sin svärfars hemman i Movattnet, Själlevad. Matts flyttade norr om sjön - den gamla bosättningen låg på södra sidan och den nya bosättningen skulle bära särskild skatt. Man skiljer nu mellan Öster- och Wester-Russjön och å Werwings karta från 1695 sägs det att det legat i skatt efter gamla jordeboken för 12 seland och åbos nu av tvenne skattebönder Matts Pålsson och Anders Pålsson. med 6 seland vardera. Skogen till dessa finntorp består heter det av tall och timmer och barklopp för boskapen. Björkskog till nödtorftig näverflät och löftäkt. Granskog finnes och något till fällningsland. Mulbete till full nödtorft. Villebråd av hare och fågel samt annan djurfång av älg, varg,mårdar och gråverk. Fiske i Wester och Öster Russjön,Nagelsjön och Rocksjön efter aborre, mört och gedda.Kvarnställe i ån mellan Nagelsjön och Russjön. Två humlegårdar. Åkern till dessa finnhemman trädes fjärdeparten och inhägnas alltid trädesstegarna för höbärgning. Säden tar alltsomoftast skada av frost för fjällens skull, som äro så närbelägna.Enligt Christoffer Mörts karta från 1704 skattar finnen Matts Pålsson på nya torpet på norra sidan nu kallat Österrudssjön för 6 seland. Anders Pålsson å Wäsrerrudssjön skattar 6 seland för gamla hemmanet.
När Jon Ersson Kiervel är föremål för Tingsrättens i Ramsele intresse 1693 och att finnarna i Rudsjön skulle ha hyst honom utan att han hade tillstånd därtill uppger Matts Påhlsson att Jon numera vistas i Rörström där han tagit tjänst hos Isac Hindersson. Det visar sig att Isac är svåger med Matts men det behövde ju inte domstolen veta.

Pålsson, Nämndeman Matts (I1161)

604

Matts var gift åtminstone två gånger och hade många barn men endast tre är kända till namnet. Hustrunas namn är icke heller kända, en av dem uppges dock vara ifrån Skelefteå.

Matt var troligen son till Pål Andersson som en tid bodde på Omsjö finntorp men som flyttade till Södergård, Nätra, år 1664. Kvar på Omsjö i Grundtjärn blev dock en broder till Matts som hette Anders Pålsson som säges vara dövstummen haft gott förstånd.

Matts Pålsson var första nybyggare i Hälla. År 1684 får han tingets bekräftelse på att han satt sig neder med Hr Gouvenörens lov vid Gafselhällan väster om Gafsele Torp 1683.

Pålsson, Matts (I1193)

605

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Salminen, Mauri Voldemar (I1632)

606

Mauritz (Moje, Monna, Jojjo) konstnär, flyttade från
Kärrstorp till Stockholm 1907, gift med Ada. De fick
sonen Veinö, f. 7 sept 1905. Familjen besökte regel-
bundet Kärrstorp och vid deras besök 1909 dog deras
enda barn Veine i difteri och begravdes på Bosarps
kyrkogård.

Dekorationsmålningarna i övre salongen utfördes
1939 av konstnären Johan Mauritz Spathon med
biträde av hans bror Rudolfs son Une, som senare
blev inredningsarkitekt.

J. M. (Moje, Monna) (Mårtensson-) Spathon föddes i
Kärrstorp utanför Eslöv 1878. Efter en traditionell
skolning till hantverksmålare skaffade han sig en
gedigen konstnärs-utbildning åren 1895-99 vid
Tekniska afton- och målare-skolan i Lund. 1901 fick
han ett stipendium och för att få praktik och
vidareutbildning som dekorations- målare for han
under en tvåårsperiod till Berlin, Breslau, Wien och
Zürich. 1903 begav han sig åter ut, nu på en längre
resa genom balkanländerna, Turkiet, Palestina och
Egypten, där han en tid arbetade i Kairo. Tidigast
1904 bosatte han sig i Stockholm och 1911 öppnade
han och hans tio år yngre bror Nils Rudolf - som även
han hade en konstärligt inriktad utbildning - en
målerirörelse på Rörstrandsgatan. Inom företaget kom
med tiden att ske en funktions-uppdelning på så sätt
att den äldre brodern ägnade sig dekorationsmålning,
den yngre huvudsakligen åt hantverks-måleri. Johan
Mauritz målade även porträtt och landskap, men det
är som dekorationsmålare han blivit känd. Han skulle
komma att anlitas för sådana uppdrag på ett femtiotal
slott och herrgårdar i mellan- och sydsverige, bland
dem Tidö, Drottningholm med Kina slott , Prins Carls
Fridhem i Getå i Östergötland, Sparreholm i
Södermanland, Vapnö slott i Halland och den
värmländska Rottneros herrgård. Ett större uppdrag
var restaureringen av svenska legationens byggnad i
Moskva (1930). Spathon arbetade i en luftig och
elegant stil som är lätt att känna igen och med stor
noggrannhet. Fåglar, blomsterarrange-mang och
girlander tillhör standardinslagen. När han gjorde
målningarna i Borggård var han landets mest anlitade
konstnär i sin genre.

Han avled i Stockholm 1947 och ligger begravd på
Solna kyrkogård.

Texten är hämtad ur minnesboken "Borggårds bruks
450- årsjubileum" skriven av författaren Sune
Björklöfs

Spathon, Johan Mauritz (I6299)

607

Member of bike club in California

Adams, John Michael (I28871)

608

Messiah Evangelical ,Lutheran Church Minneapolis, Hennepin, Minnesota. USA

Familj: Ernest F Ryner / Agnes A Nilson (F3420)

609

Michael Svensson anknyter till tabell 391 i boken Bjärasläkten 1 av Åke Wiberg

Svensson, Michael (I7356)

610

Mjölnare, Inspektor i Mölleröd Herrgård

Bengtsonius, Petter (I5679)

611

Modern dödde någon timma efter det barnet födt

Andersdotter, Marna (I4401)

612

Mogens

Fel Mogens?

Datum avser dop
ID-nr/Regler 201326/DDSS

Fader Gammel Nielsön
Ort Sletsiö

Dopvittnen
Thue Gudmandsön i Algustorp. Mogens Oluffsön i Haralstorp. Tue Nielsön ibid. Kirstine Jens Andersöns i Sletsiö. Sitze Hanses ibid.
Övrigt
Dnica 1. post Trinit:

KÄLLA: Röke kyrkoarkiv C:1 11 /

Ort: Elleelte i Röke

Vigsel mellan Mogns Gammalsön Tirup (Civilstånd ej angivet) samt Svenborg Nielsdotter Humlesö (Civilstånd ej angivet) den 1671-06-04

ID nummer: 47168/DDSS

KÄLLA C:1 31

1702-05-18 Datum avser begravning
ID-nr/Regler 139972/DDSS

Måns Gammalson
Civilstånd änkling
Ort Tirup

Mogens

Fel Mogens?

Datum avser dop
ID-nr/Regler 201326/DDSS

Fader Gammel Nielsön
Ort Sletsiö

Dopvittnen
Thue Gudmandsön i Algustorp. Mogens Oluffsön i Haralstorp. Tue Nielsön ibid. Kirstine Jens Andersöns i Sletsiö. Sitze Hanses ibid.
Övrigt
Dnica 1. post Trinit:

KÄLLA: Röke kyrkoarkiv C:1 11 /

Ort: Elleelte i Röke

Vigsel mellan Mogns Gammalsön Tirup (Civilstånd ej angivet) samt Svenborg Nielsdotter Humlesö (Civilstånd ej angivet) den 1671-06-04

ID nummer: 47168/DDSS

KÄLLA C:1 31

1702-05-18 Datum avser begravning
ID-nr/Regler 139972/DDSS

Måns Gammalson
Civilstånd änkling
Ort Tirup
Mogens

Fel Mogens?

Datum avser dop
ID-nr/Regler 201326/DDSS

Fader Gammel Nielsön
Ort Sletsiö

Dopvittnen
Thue Gudmandsön i Algustorp. Mogens Oluffsön i Haralstorp. Tue Nielsön ibid. Kirstine Jens Andersöns i Sletsiö. Sitze Hanses ibid.
Övrigt
Dnica 1. post Trinit:

KÄLLA: Röke kyrkoarkiv C:1 11 /

Ort: Elleelte i Röke

Vigsel mellan Mogns Gammalsön Tirup (Civilstånd ej angivet) samt Svenborg Nielsdotter Humlesö (Civilstånd ej angivet) den 1671-06-04

ID nummer: 47168/DDSS

KÄLLA C:1 31

1702-05-18 Datum avser begravning
ID-nr/Regler 139972/DDSS

Måns Gammalson
Civilstånd änkling
Ort Tirup
ålder År: 76 Månad:
ÖVRIGT:Dom: Exaudi, Wardt Måns Gammalson af Tirup begrafwen, hans Graf öster för Wapnhuset strax Wijd Muren, på dät rummet Tirup af Önarp=Gard sig tilhåller, Dänne Mannen War i Tirup födder, taget emodt sin Faders hemmane, hade Warit Giffter Engang, I Ächtenskapet aflat 9. barn. 5 Åhr för hans död, War Hustrun i herranom hädan kallat, War i sit Lefwerne stilla flittig enfaldig och redelig, Wardt döder af Ålder då han hade Lefwat 76. Åhr.
KÄLLA: Röke kyrkoarkiv C:2 69 /

Gammelsön, Moens (I2861)

613

Moster Gertrud blev uppväxt hos sin faster Gerda med man Nils Kungsgården Lövestad. Flyttade i sin ugdom till Sölvesborg. Tog tjänst hos Borgmästare Törnevall.

Wigren, Gertrud (I757)

614

Moved away to St Louis N.America as Lina Bondesdotter and came home as Lina Bondesson Sjögren.

Flyttade ut till St Louis N.America som Pigan Lina Bondesdotter och kom hem som Lina Bondesson Sjögren.

Per Sjögren Perssons (f 7 feb 1859) mor Bengta Göransdotter f 1826 hade ett förhållande med Bonde Hansson f 1839. Bonde Hanssons dotter Lina Bondesdotter förbjöds av sin far att inleda ett förhållande med Per Sjögren Persson. detta var orsaken till att båda reste separat till USA där de senare gifte sig. (Bjäringer)

Utflyttad till St. Louis, N. Amerika, utfl attest 12, 1891-04-24 (AI:19 41859 sid 408). Inflyttad fr St. Louis i N.Amerika 1894-06-20. Utflyttad återigen till St. Louis, N. Amerika, utfl attest 23, 1894-10-01 (AI:19 41859 sid 408

Enligt CD Emigranten via Malmö Hamn 1890-08-14 till St Louis MO , reste själv, jungfru, Källkod 1890:2911:5986.

Ur Villands Häradsrätts protokoll Vårtinget 1924 Bouppteckningar nr 25

År 1924 den 29 januari förrrättades af undertecknad N.Svensson i Nosaby med biträde af lantbrukaren William Bondesson i Nosaby bouppteckning efter Lina Persson född Bondesson från no 1 Åraslöf ni Nosaby Socken hvilken aflidit den 19 19 november 1923 och såsom dödsbodelägare efterkommit
sin make Jöns Persson no 1 Åraslöf
a/ i äktenskapet med jämväl avlidne maken N.Sjögren hafde sonen Ralph som vistas i Amerika, myndig
b/ i äktenskapet med efterlefvande maken hafda barnen
Maria som vistas i Amerika, myndig
Per Bonde född 1 mars 1903, närvarande den omyndiga Per Bondes rätt och bästa bevakades såsom hans godeman enligt Villands Häradsrätts förordnande af.
Boet uppgafs af maken under eds plikt och i följande ordning

Bondesdotter, Lina (I172)

615

Moved to Teuva 1873

Brandt, Herman Fredriksson (I3151)

616

Nämdeman och åbo i Hammar 3, Nosaby

Olsson, Erik (I5687)

617

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Bertilsson, Caroline (I1683)

618

När Jonas föds bor familjen i Mårdsjön. Jonas gifte sig 15.9.1888 med Lisa Eleonora Israelsdotter, född 1866i Lafsjön. Bodde i Grynberget, Lafsjön.

1889 kom Jonas ”Jonke” Hahlin och hans hustru Lisa Eleonora från Lavsjön och arrenderade först men de köpte 1910 de avstyckade inägorna.
1921 delade Jonke stället mellan två av sina barn. Dottern Vendla som var gift med Hilding Göransson och sonen Jonas.

Hahlin, Jonas (I2936)

619

När Olof Peter föds är föräldrarna bonde på prästgården Bergvattnet, Dorotea. Olof Peter gifte sig 14.12.1892 med Anna MÄrta Jönsdoter född 1855 i Lafsjön. Bodde i Lafsjön.( Lafsjöboken).

Hahlin, Olof Petter (I1737)

620

Hahlin, Olof Petter (I11277)

621

Never married. (Suzanne Ridley)

Washburn, Jay Joseph (I2541)

622

New York City, Richmond,New York, United States

Ekdahl, Butcher/ Dragon Lars Persson (I234)

623

Nils Andersson hade innan han blev nybyggare i Gafsele bott i Grundtjärn. redan året efter Lappmarksplakatets införande då det blev tillåtet att bosätta sig ovan lapplandsgränsen kom Nils Andersson till Gafsele. Han blev därmed första nybyggare i Åsele och det område som Åsele Lappmark omfattar.

Nils Andersson var inte förtjust över att få grannar. Matts Pålsson i Hälla försökte han få bort. Traditionen berättar att Nils fick anledning att bli förtretad flera gånger.det bör ha hänt om våren 1687 då Nils stod vi älvbrinken och såg hur tvetar flöt förbi med strömmen, täljda spånor som visade att någon höll på med husbygge högre upp efter älven. Det visade sig att det var vid Noret alldeles inpå knutarna tyckte han väl. Han blev så ursinning att han genast ville rusa iväg och driva bort inkräktaren. Men han måste avstå från detta det skulle visa sig att inkräktaren var lappen, tolken och klockaren Adam Christoffersson som fått tillstånd att slå sig ner på prästbordet som då sträckte sig ända till Noret.Nils Andersson hade upptagit nybygget på lappen Zakris Larssons skatteland, Simsjölandet som också omfattade bl a blivande Svanabyn på denna tid.

Andersson, Nils (I1152)

624

Nils Bondesson emigrated 20 years old from Malmö the 30th of April 1891 to New York. He went together with his brother Lars.

Handlande med egen affär.
Nils Bondesson emigrerade 20 år gammal från Malmö den 30 april 1891 till New York. Han åkte tillsammans med sin bror Nils. Han kom tillbaka 1893.

Utflyttad till N. Amerika, utfl attest nr 13 1891-04-04 (AI:19 41859 sid 408). Inflyttad åter fr N. Amerika, infl attest nr 10 1893-06-16 (AI:19 41859 sid 408).

Kontrakt: Willand (Källa Arkion)

Bondesson, Arbetaren/Handlare Nils (I201)

625

Nils Horner var son till den svenske teckningsläraren Ragnar Horner [2] och den brittiska läraren Jean Horner, född Sinfield. 1972 flyttade familjen till ett hus i stadsdelen Brämhult [3]. Redan som barn drömde Horner om att bli journalist[4] och han skrev sin egen tidning Brevduvan. Som 14-åring fick han arbete på Västgöta-Demokraten[3].

Horner anställdes vid Sveriges Radio 2001. Dessförinnan var han verksam vid Borås Tidning sedan början av 1980-talet och på Förenade Landsortstidningar (FLT) och som frilansare under flera år. Horner rapporterade under större delen av sitt yrkesverksamma liv från krigs- och katastrofområden. Från 1991 var han stationerad i New York.[5] Han började som utrikeskorrespondent för Sveriges Radio 2001 i New Delhi[5] och bevakade framför allt Asien och Mellanöstern.[6]

Horners sista reportage handlade om afghanska kvinnors oro inför det kommande valet,[7] och samma dag, den 11 mars, sändes ett reportage från Asien rörande den tredje årsdagen för den tsunami som drabbade Japan 2011.

Horner blev skjuten i bakhuvudet den 11 mars 2014 på en gata i Kabul.[8] Han fördes till det italienska sjukhuset Emergency där han dödförklarades[9][4]. De två gärningsmännen fångades på bild när de flydde till fots men ingen har gripits och den svenska förundersökningen är nedlagd[4]. Islamistgruppen Fidai Mohaz tog kort efter mordet på sig skulden, vilket ifrågasattes av säkerhetskällor.[10] Gruppen hävdade att Horner hade varit agent åt den brittiska underrättelsetjänsten MI6.[11] (Källs Wikipedia)

Källor
^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
^ HORNER, RAGNAR G V, tecknings-lärare, Borås i Vem är Vem? / Götaland utom Skåne, Halland, Blekinge 1965 / s 503.
^ [a b] ”Sista samtalet med Nils Horner | Nyheter | Expressen”. www.expressen.se. Läst 12 juni 2019.
^ [a b c] Radio, Sveriges. ”Mordet på Nils Horner - P3 Dokumentär”. sverigesradio.se. Läst 12 juni 2019.
^ [a b] Journalisten.se 22 augusti 2001: Nils Horner, läst 11 mars 2014
^ ”Sveriges Radios korrespondent Nils Horner dödad”. Sveriges Radio. Läst 11 mars 2014.
^ SvD.se 13 mars 2014: Beslöjade studier med oviss framtid, läst 13 mars 2014
^ SVT.se 11 mars 2014: Sveriges Radios Nils Horner mördad i Afghanistan, läst 11 mars 2014
^ ”I dag begravs Nils Horner i sin hemstad”. Aftonbladet. Läst 12 juni 2019.
^ Sveriges radio 12 mars 2014: Islamistisk grupp tar på sig mordet på Horner, läst 12 mars 2014
^ ”Islamistgrupp tar på sig mordet på Horner”. www.expressen.se. Läst 11 mars 2022.
^ Svenska Dagbladet 11 mars 2014: Nils Horners karriär, läst 11 mars 2014
^ Journalisten.se 11 april 2001: Ikarosvinnare, läst 11 mars 2014
^ ”Nils Horner får Publicistklubbens Stora Pris - • Publicistklubben”. www.publicistklubben.se. Läst 14 juni 2019.
^ ”Vinnare 2014”. Radioakademin. Läst 14 juni 2019.
^ BT 9 mars 2015: Nytt pris till Nils Horners ära

Horner, Nils Georg Athony (I9796)

626

Nils ihjälkrossad af ett bränslelass som på honom Kullvältadt.

Andersson, Nils (I4413)

627

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wiberg, Krister Nils Gunnar (I4158)

628

Nils Nilsson gifter sig med Hanna
När Nils Andersson (fr. Horna) avlider 1824 ärver Hanna som är enda barnet hemmanet Håslöv Nr.16 ¼ mt. Hennes mor Svendborg har då varit död i många år. Syskonen, två bröder och två systrar har avlidit som småbarn. Hanna gifter sig med Nils Nilsson från Åraslöv. Efter några mycket magra år i slutet av 1700-talet med missväxt kom bättre tider och goda skördar under ett antal år. I övriga landet återkommer missväxten med jämna mellanrum och överskotten av spannmål kommenderas att hjälpa till att försörja övriga Sverige. De bättre tiderna kan avläsas i större barnaskaror som överlever. Nils och Hanna får många barn. Nils deltar i sammanträdena inför Laga Skifte 1834.

Nils Nilsson f. 1/6 1791- (Infl. fr Åraslöv )
g.m. Hanna Nilsdotter f. 23/4 1794- 5/5 1842
Svendborg 5/4 1819 Håslöv Nr.5
Nils 21/1 1821
Anders 23/1 1823 bliv. Åbo Nr.16
Ola 11/4 1827 Fjälkinge
Bonde 13/4 1830 Nosaby
Elna 4/3 1833
Pehr 4/3 1836 blev arr. Nr.14

Nils Nilsson flyttar till Nr.14
Nils Nilsson var bara 50 år när han blev änkeman 1842 och flyttade efter en tid till Nr.14 där Anna, änkan efter Jöhns Åkesson blir en ny livskamrat. Anna flyttade till Viby från Brostorp 1825 och gifte sig med Jöhns. Han var son till Åke Jönsson (Åge Jins) som haft ett stort förtroende i byn vid Laga Skifte. Nils Nilssons och Hannas yngste son Pehr blir så småningom arrendator på kyrkohemmanet Nr.14.

(Hans Månsson, Viby)

Nilsdotter, Hanna (I296)

629

Nils och Ida gifte sig den 14 december 1877 i
Bosarps nya kyrka, Bosarps församlning. De
bygger gården Framnäs 1878 på mark Nils fått av
sin far Måren Jönsson, men blir tvungna att sälja
gården sex år senare, den 29 juli 1884 efter att Nils
"spelat upp" som man uttryckte det på den tiden,
och de var tvungen att lämna sin gård. Situationen
hade troligen uppstått efter att Nils blivit sjuk. Nils
och Ida kom sedan att bo på olika ställen i
Kärrstorp. Först i Lundstorp Nr. 2:8 , och senare
Långhult 1:16. Han försörjer sig som lantarbetare,
med bla tröskningsrbeten. Gården säljs till Nils
syster Cecilia Måns-dotter och hennes man
Johannes Andersson. Under tiden på Framnäs får
Nils och Ida barnen Johan Mauritz 1876, Hanna
Alma 1880, Gustaf Valfrid 1883. Sonen Rudolf
föds 1888, fyra år efter de flyttat från Framnäs.
Mårten ligger begravd på plats nr. 8 gamla
kyrkogården i Bosarp, där ligger även Mauritz och
Adas son Veine.

Nils Mårtensson var stadsträdgårdsmästare i
Kristianstad och arbetade till största största delen
på Trollenäs slott i Skåne. Han var en uppskattad
person vilket framgår i ett brev som hustrun Ida
skriver till sonen Mauritz den 5/11 1897. Nils
ligger hemma för att han är sjuk, och Ida skriver:

Kapten Trolle kom till oss igår igen och såg om
far, han är mycket snäll, en sann meniskovän, det
kan man höra av hans utlåtande, han tyckte det
var synd om far, och önskade bara att han snart
måtte bli frisk och komma upp igen, du kan ej tro
som han berömde din far, och sa att han hade fäst
sig vid honom, han sa sig tycka att di skulle vara
bekanta för längre tider sedan, ja du kan inte tro
så mycket han talade, han sa att han skulle komma
till honom så snart han blev så han kunde, det sa
han när jag följde honom ut också att han skulle
komma till honom så skulle han hjälpa honom lite,
han sade till mig att han hade aldrig råkat ut för
en sådan människa för som varit så flitig och
ordentlig och gjort honom så väl till nöjes i allt di
hade kommit så väl öfverens, han hade en burk
Cacao och socker i bröstfickan till honom och det
var ju mycket snällt och nedlåtande af en så fin
herre som han, man det var ju tecken till att han
satte värde på far. De byggde gården Bramnäs

Mårtensson, Nils (I6282)

630

Nils övertog rusthållet efter Pouffvel Mogenssön som var den förste rusthållaren efter försvenskningen. Rusthållet ledde under Lybeckers skånska ryttare. Under Nils tid lydde rusthållet under Skånska Kavalleriregementet och Sandby Kompani.
Enligt Bergqvist Tryckt Litteratur köpte han Bjära och hitflyttade från Boarp omk 1660.

Nils Jeppsson föddes i Hålabäck där han också hade en broder, Jens Jeppsson.
Vid danske kungen Fredrik III skattskrivning av decimanterna (skattebetalande bönderna) år 1651 står Niels Jepssönn (hans danska födelsenamn) som ansvarig för en gård i Boarp på ett danskt mantal.
Nils Jeppsson innehade ett frälsehemman på 5/8 mantal i Boarp. Efter hustrun Annas död 1657 flyttade han till Bjära.
Efter hustrun Annas död 1657 flyttade Nils från Boarp och köpte Bjära dit han flyttade.

Jeppsson, Nils (I834)

631

Nils Persson Lindahl var bror till Lars Persson Ekdahl. Lars emigrerade till sin bror i Providene Rhode Island.

Lars var gift med Mathilda som hade en syster som hette Maria. Maria i sin tur var gift med Nils Person Ek. I det militära gavs namn när det var svårt att hålla isär dragonerna. Det sägs att namnet Ekdahl kommer från Lars pappa med namnet Dahl och Marias mans namn Ek. Slutresultatet blev Ekdahl.

Centrala Soldatregistret: Regemente: Skånes dragonregemente, Kompani: Majorens, Socken: Nosaby, Rote: Hammar 1. SD-03-0051-1863

Uppgifter från Centrala Soldaregister SD-03-0068-1885, tidigare namn Persson,Socken Gustaf Adolf, Torpnr SD-03-0068 (1834-1901), Kompani Kristianstads, Rusthåll Håslöv 15, Skånska Dragonregementet, Härad Villands.

Skomakeri Skomakare Lindahl hade sin verkstad i ett lus som nu är rivet och låg på Nosabyigen 230

.

Lindahl, Nils Persson (I302)

632

Nils Persson står som åbo i Söderhvidinge No.3, 1820 där Per föddes. Flytta 1822 till St. Harrie där han
står som stampare i Rinnebäcks mölla, där Elna föddes. 1824 flyttade han med hustru och båda barnen
till Esarp som arendator till Esarps mölla. Flyttade 1837 till Anderstorps mölla i Lungby.

Persson, Nils (I6551)

633

Nils tar över, men gården klyvs 1879

1877 är Nils 23 år och vill gifta sig med Anna från Kvarnäs. Han hade fyra yngre bröder och yngste brodern Pehr var bara 14 år. Nils och Anders skriver ett köpekontrakt 1877. Köpet och lagfart fördröjs dock och kanske var det en förmyndare till de övriga pojkarna, som tyckte att en hemmansklyvning var den bästa lösningen. Det blir Nils som brukar gården, men inte som ägare till hela arealen.

Köpebrev till dragontorpet som låg på hemmanet har skrivits redan 1859 och Anders bor på undantag i det gamla torpet. Pojkarna flyttade hemifrån så fort de blev myndiga men Anders levde i ytterliggare 28 år. Han avled 1892 och tomten till gamla dragontorpet skall visa sig vara attraktivt för ett större bygge.

Nils gifter sig med Anna Pehrsdotter från Kvarnäs 1879.
Första barnet Kerstin kommer till värden redan 1880. Flera sorger skall drabba gården med jämna mellanrum. Kerstin får en bror 1882 som döps till Nils-Alfred, sedan kommer Per-Otto och Nils Martin. Innan fyllda ett år avlider de båda minsta bröderna och Nils-Alfred lider hela tiden av sjuklighet. 1887 blir Nils änkeman och skall klara familjen som nu består av honom, barnen Kerstin och Nils-Alfred. När Nils behöver hjälp finns Annas syster Hanna inom nära håll till hjälp.

Nils gifter om sig med Annas syster Hanna
Nils och Hanna gifter sig och en ny skara barn utökade familjen. Först kom Anton sedan Hilding, Bertha och Anna.

Anders avlider - Dragontorpet rivs
När Anders avlider 1892 löser Nils och Bonde ut sina andra tre bröder i en sämjedelning. Nils löser till sig 5/32 mantal och Bonde 3/32. Nils ägde då genom ett köp även en del av 1/16 mt. Nr.13.
Brodern Bonde gifte sig med Kersti från Håslöv Nr. 9 och antog efternamnet Dahlin. Han hade för avsikt att bruka sin del av gården. Det är troligt att det var Bonde som uppförde byggnaderna som förstördes av branden 1945. ( se karta 1:a sidan) Bröderna Per och Sven flyttade till Kristianstad och skaffade sig andra yrken. Ola flyttade också och bytte namn till Anderberg, men avled redan 1881

(Hans Månsson Viby)

Andersson, Nils (I3356)

634

Nils var rusthållare och stamfader till Ignabergagrenen den s k Bergasläkten.

Pehrsson, Nils (I4076)

635

Nils var torpare på olika adresser i Kiaby socken, Snärjet, Piparehuset, Stubbahagen.

Persson, Nils (I8568)

636

Norra Sandby CI:1 s. 51

Nilsdotter, Hanna (I8419)

637

Norra Sandby CI:4, s. 65