Noteringar

Skriv ut Lägg till Bokmärke

Du är för närvarande anonym

Noteringar

Träffar 351 till 400 av 883

Noteringar

Länkad till

351

First Lutheran Church

Familj: John Elmer Lykken / Ellen Lucille Nelson (F3435)

352

Fjärdingsman i Viby 5, Gustav Adolf (L). (fb,vb,bou). Född natten emellan den 24 och 25 oktober. 1804-11-16 uppå anmodan instälte sig uti Wiby, underskrefne Fältkammererare Rådman och Hospitals Sysloman, at förrätta Laga Boupteckning efter Åboen å Christianstads Hospitals Skatte Hemman No 5 1/3. mantal Wiby, Jeppa Trullsson, som den 28. sidstl. Augusti med döden aflidit, och qvarlämnat Enkan Bereta Svens Dotter, samt med Henne i äcktenskapet sammanaflade än lefvande Barn, myndige Sönerne Trulls och Lars Jepps Söner, den förra 34. och den senare 30. År gammal, jemte döttrar, Sissa, gift med Åboen Åke Jönsson i Håslöf, Ellna, Gift med Åboen Ola Olsson i Kjaby, och Kjerstina, ogift. Alla förenämde Arftagare voro närvarande, och för att bevaka den omyndigas rätt, instälte sig dess Farbroder Lantboen i Nosaby Måns Trullsson, och att påse Enkans bästa, var tillstädes dess Broder Talemannen Nils Svensson i Håslöf. Såsom värderingsmän voro kallade och tillstädes Nemdemannen Jöns Jönsson i Wanneberga, och Hemmans Åboen Sven Åkasson i Wiby.

Trulsson, Jeppa (I7934)

353

Florence remembers her staying overnight and sleeping on the davenport. Florence stayed home from school in hopes that Hilda would play jacks with her. Hilda had seen ballet and tried to make toe danvcing shoes for Florence out of cardboard. (Florence signed up for ballet classes years later taught by the French wife of Major Cartwright, head of the Ironwood High School R.O.T.C unit. She had to drop out because she could not afford the shoes.

Mantyla, Hilda (I1370)

354

Flyttade 1862-03-03 till Benestad vidare 1868-10-14 var ?.
Till Stockholm 1880-09-27 med hustru Anna Ottilia Vilhelmina Malmrös.

Svensson, Jöns (I767)

355

Flyttade 26 oktober 1894 från Åraslöf 9 till Mattexxxx med sin hustru Karna.
Lantbrukare Wahlberg ägde ett tröskverk som pappa Karl-Erik arbetade på somrarna med.
Sven August var arrendator på 2:9 Hammar.

Wahlberg, Sven August (I289)

356

Flyttade till USA 1887

Olsdotter, Mathilda (I6225)

357

Flyttar till Vånga socken 1846

Persson, Måns (I8571)

358

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Lundh, Carl Edward (I264)

359

Född i Jondal, syskon Jon, Magda, Gudrun 1915-1987. (Ann Saetre f.1963 farmors halvsyster.. far: Saetre, John Viking (1937-2003) mor: Zeskowski, fd Saetre f Svåsand)

Svåsand, Ingeleiv Severinsen (I266)

360

Född i Måsarp, gunnarp nr 6, Tjörnarp (L). Troligen döpt efter Farmor Karna.

Tjänte 1900 hos Per Nilsson en av två handlare i Näfvlinge. Här träffade hon Nils Persson,en av Pehr Anderssons och Kjerstis pågar.1902 vigdes de. Bosatte sig på det gamla rusthållet Stillebjer (Nr 11?). Här föddes de båda flickorna Elly och Ruth. Senare tog de också emot ett fosterbarn Gunny (som sedan gifte sig med Bror Jönsson ifrån Lommarp). Karins mor Anna som blev ensam då Ola dog och som själv hade blivit blind fick sin bostad i Karins och Nils hem. 1914 inköptes Näfvlinge No 5 i Rammen. Fram till 1910 när bilden som vi har i släktens ägo togs utanför no;5 bodde Nils och Karin på denna plats. Troligen var bilden tagen här och tittar man riktigt noga ser man en gumma med långt hängande hår i sittande vid ett fönster (Anna Lund?).

Karin var ortens strykerska till sin hjälp hade hon järn av olika modeller.

Hon var glad, humoristisk, snäll, godhjärtad givmild och själv nöjd i det lilla. 1943 avled Nils och Karin sålde No 5 men bodde kvar i Nävlinge (hos Anton?).

Sven Hallberg Hilmas pojke berättar att det hände att de var hos familjen Persson, att de hade 2 flickor och att någon av dem gifte sig med en lantbrukare och han hade för sig att de bosatte sig i Bosarp. Sista gången de var där var när Nils Persson hade dött. Det var också Marias familj de hade kommit i sin stora fina beige Mercedes (året var 1947).

Barnbarnen minns att hon brukade säga att hade bara Nils levat hade ni få´ed mer. Karin hade nog länge kvar drömmen om ett eget litet hus på orten. Detta hus inte långt från Gulebeck finns fortfarande kvar och en vacker dag i april 2007 vilade mina ögon på det lilla torpet som Karin en gång drömt om.

Så blev det nu aldrig för 1959 inackorderade Karin sig på ålderdomshemmet Klockaregården i Vinslöv. Här stannade hon ingen längre tid för Karin dog 1961 (83 år) och är begravd i familjegrav tillsammans med Nils i Nävlinge. En solig vårdag 2007 träffade jag en kvinna i Näfvlinge som väl kom ihåg Karin och dessutom hade arbetat på Klockaregården kort efter Karins tid där.

Kopplingar till andra personer:
gift med NILS Persson (1878-1947)

(Ingela Persson, Åhus)

Lund, Karin Olasdotter (I2094)

361

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Lundh, Elof Severin (I265)

362

Född i Tuvastorp i Röke (L). Fader Måns av namnet att dömma.
1762-08-03 föddes Bengta i Röke. Hennes fader var w.g.karl Måns Nilsson
i Tufwatorp Modern BENGTA SWENSDOTTER på Tufvastorp

döpt d 8 ejusdem...
Dopvittnen: hölts af Måns Thorssons hust: KARNA SWENS DOTTER fran slätsiö. Witnen: Ryttaren Anders Ryberg för Englarp. dr: Jacob Samuelsson från Harastorp (Hanstorp?). Pig: Kierstina från Englarp. KÄLLA ddss.nu Primärkälla; Röke kyrkoarkiv C:4 17 /

Bengta bor inhyses hos sina föräldrar i Tuvastorps gatehus 1810-15, 1816 utfattig. 1822 är hon inte kvar i Tuvastorp.

På adress http://www.skanerunt.se/socknar.html kan man läsa:
Röke socken moderförsamling till Torup
Vestra Göinge härad.
Byar och gårdar: Röke, Eljalt, Kädarp, Önnarp, Harastorp. Englarp och Slättsjö.

Den 1759-11-30 föddes en Johanna i Röke Fader; ryttaren Anders Ryberg i Tufwatorp. Modern; BOEL SWENSDOTTER. Dopvittnen; Hölts af Hans Mattissons Hust. Lusse Jöns dotter i Klåster Hagen och Risseberga församl. witnen. Tosten Jönsson från Tostarp af Perstorp Sochn, JEPPA SWENSSON i Wesshult af witsiö Sochn, Pig: Nilla Jeppas dotter ibdem dito BENGTA SWENSDOTTER af Tufvatorp. KÄLLA; ddss.nu Primärkälla: Röke kyrkoarkiv C:4 11 /

Bengtas dotter KARNA enligt dopattest född utom äktenskapet.
Bengta Månsdoter Tufvatorp fick Karna vid 35 års ålder.
Dopvittnen Suscept: Mönsterkusken Christen Rosengrens hustru Sissa Måns doter i Hultatorpet och Örkeljunga Sochn: Test: Husmannen Jöns Nilsson och Nils Gunnarsson, samt drängen PEHR SVENSSON alla 3 i Tufvatorp, Pigor ELNA MÅNS DOTER i Röke, Kerstina Nilsdoter i Nedra Galthult, samt PEHRNILLA MÅNS DOTER på Lergrafvatorpet.
Övrigt; BarneFadren blef ey upgifwen.
KÄLLA: ddss.nu Primärkälla: Röke kyrkoarkiv C:5 36 /

1813-03-24 vigdes en Karna Månsdotter tillsamman med drängen Jöns Torstensson Rökehus på prästgården Under övrigt;
sammanwigdes här i Prästgården
KÄLLA: Röke kyrkoarkiv C:6 201 /
Är det vår Karna? Och kanske Karnas far?

Månsdotter, Bengta (I923)

363

Född i Tuvatorp, Röke (L). Fadern okänd men Karna hette ju Jönsdotter och ´hennes mor Månsdotter så hon bär kanske hans namn? Bengta Månsdoter i Tufvatorp fick Karna vid 35 års ålder den 1797 06 12. Karna är enligt dopattest född utom äktenskapet. KÄLLA ddss.nu. Det finns kanske en möjlighet att finna uppgift på fadern i något annat dokument? Här också något som inte stämmer med Bengtas ålder när Karna föds...

Jönsdotter, Karna (I920)

364

Född i Västra Torup (L). Orten är Hissmåsa- Hissmosahus. Modern Karna Jönsdotter 46 år när han föddes. Måns då afskedad artillerist.

Döpt efter farfar Ola. Dop den 17 december.
Dopvittnen
Susc. Torp.Ibm Pehr Månssons hustru Elna Pehrs Dr. Test. Drgr Ibm Måns Andersson och i Clemmedstorp Nils Svensson
Källa; Västra Torups kyrkoarkiv C:5 81 /

På adress http://www.skanerunt.se/socknar.html kan man läsa:
Torups socken annexförsamling till Röke.
Vestra Göinge härad.
Byar och gårdar: Torup, Kampholma, Attarp, Tockarp, Mammarp, Hissmossa, Misterhult m.fl.

Ola blev torpare och arbetade på Gunnarp 1 i Tjörnarp tog sig en hustru pigan Anna Hansdotter 1875 05 06 i Tjörnarp (L). 1877 flyttade de till Gunnarp nr 3, 1878 till Gunnarp nr.6, 1890 flyttade familjen till Norra Mellby
Mellan 1890-1905 bodde de på Stalltorpet-Lundstorpet 3;9). Mellan åren 1905-1915 stod Olas son Nils Olsson som ägare. Namnet Lundstorp användes långt efter att Ola flyttat. Ännu på 1928 års ekonomiska karta står huset under detta namn.

Fredriksberg

1905 arrenderade själv arbetaren Ola Månsson Lund huset i Lassavång och gav namn till den pittoreska gården med halmtak. Troligen bodde familjen här tills Per Jönsson från Ynglingarum arrenderade det 1916. Intressant är uppgiften att Annas bror Johan bodde tillsammans med sin Christina på granngården 3:10 och att han hade anknytning till Ynglingarum och Ynglingagården.
På 40 talet såldes 3:9 till en skomakare Anton Hallberg troligtvis Hilmas make.

Barnbarnet Sven Hallberg berättar att Ola är begravd i N. Mellby. Inte så långt från grinden. Stenen finns kvar, men det är svårt att läsa vad som står på den. Bredvid stenen har stått ett vårdträd och grenarna hängde över den. Trädet är i dag borttaget. Ola blev 73 år gammal

Kopplingar till andra personer:
gift med ANNA Hansdotter (1845-1919)

(Ingela Persson)

Lund, Ola Månsson (I2092)

365

Född på Blåholm-torp

Dopvittnen
Peder Hansön i Ellialt, Sven Hansön ibm, Anne Rassmus degns, i Röge, Kirstine Sven Bentsöns i Ellialt.
Övrigt
Dom: Remin:

Källa: C:1 42

Bosatt i Tuvastorp Röke på 1740-talet

Gift 1732 04 16 i Vittsjö (L) med Pernilla Svensdotter
vigsel ID-nr/Regler 94281/DDSS
Swän Åkason
Titel salt.p:s.
Trolovad

Pärnilla Swänsdotter
Titel piga
Trolovad

Ospecificerad ort Wegzhult
Övrigt
D: 25: Martj el:r Jungfru Marie Bebodelsedag Troolåfwades Salt P: S: Swän Åkas: med Pig: Pärnilla Swäns dotter af Wegzhult: Löftesmän, Anders Swäns: i Ugleboa, Nilss Pärs: i Boalt. D: 16 Aprill Copulerades of-anstånde Swän Åkas: och Pärnilla Swäns dotter.

KÄLLA: Vittsjö kyrkoarkiv C:2 114 /

(Åkes), Swen Åkason (I2855)

366

Född på Skogsbygget i Västra Torup.

Dopvittnen
Susc: Torparen Johannes Lundblads Hustru Boel Månsdotter i Bökestofta i Kageröd Församling. (Boel skulle kunna vara Elofs faster)
Test: Idem Johannes Lundblad och Drängen Ola Månsson Lund å No 1 Torup.) Ola har samma adress vid detta tillfälle som sin bror Johannes (Elofs far).
Källa ddss.nu Primärkälla; Västra Torups kyrkoarkiv C:6 55 / 27

Elof sedan verksam som husar.
Hustru Sigfrid Frid f. 1876 07 28 Edenryd, Ivetofta,Kristianstad län död 1968 02 06

Lundh, Carpenter/Skärslipare Elof Johannesson (I119)

367

Född utom äktenskapet

Nilsson, Skomakare Bonde (I1842)

368

Född utom äktenskapet

Nilsson, Skomakare Bonde (I1932)

369

Föddes 1589 i Östergötland men tillhörande Småländskt regemente.

Smålands ryttare deltog under sin existens i flertalet svenska krig. Förutom den långa raden segernamn på regementets fana, deltog man bland annat även i slagen vid Axtorna 1565, Kirkholm 1605, Fehrbellin 1675 och Poltava 1709.
I samband med händelserna som ledde till Gustav II Adolf död i slaget vid Lützen 1632, red Kungen i spetsen för Smålands ryttare.

Efter giftemålet med Bente Troelsdotter blev Måns den första svensken i Bjärasläkten. Åktenskapet med Bente blev lyckligt, och sju barn föddes, fem söner och två döttrar. Alla sönerna deltog i det krig mellan Sverige och Danmark, som började 1644 och slutade 1645 med freden i Brömsebro.

En av sönerna, Bendt, var ledare för de snapphanar som rekryterades från Bjära by och trakterna däromkring. Medlemmar i snapphaneförband behandlades med största grymhet då de tillfångatogs av de svenska trupperna. Bendt klarade sig dock med livet i behåll, men med svåra krigsskador. De andra sönerna klarade sig dock helskinnade genom kriget.

Vid den danske kungen Fredrik III skattskrivning av decimanterna (skattebetalande bönder) år 1651 står Mogenns Benndtzen (hans danska ''födelsenamn'') som ansvarig för en gårdi Bierge (Bjära) på ett danskt mantal. Hans namn skrivs också på senare tid (efter hans död) som Måns Bengtsson. Det var ju hans ursprungliga namn från födelsen.

Benktsson, Måns ( Mogens) (I853)

370

Föddes i Näfvlinge.
Dopvittnen; Hemmansegaren Jöns Ågren och H-u Nilla Jönsd-r på N-o 3 Krokaröd.
Under övrigt; Fadern 34 år. Gifta 2 år 11 månader.

KÄLLA: ddss.nu Primärkälla; Nävlinge kyrkoarkiv C:4 50 / 13
Husförhörslängden Landsarkivet i Lund 185

Träffade sin Karin från Tjörnarp när hon i slutet av 1800-talet jobbade som piga i Näfvlinge affär. Paret gifte sig och bosatte sig först på Stillebjer(Stilleberg) vid Näfvlinge därefter på nummer 5 jag tror det hette Rammen. Han arbetade som vandrande dräng och gjorde dagsverke hos bönderna även på en torvmosse. Det var ett hårt liv, han gav sig iväg tidig morgon och kom hem sen kväll, åt och la sig sedan ner på kökssoffan. Min farmor Elly har berättat hur hon och hennes syster Rut brukade leka med hans armar och om han orkade tog han en truddelutt på sitt enradiga dragspel. Sa hon inte att det kallades Magdeburgerspel?

Nils ena syster hette Rut Ingeborg. Nils barn fick nu dela på hennes namn. Elly fick Ingeborg som andra namn och så Rut i första namn och så Julia.Farmor Elly har berättat hur hon när hon var liten hade funderingar att hon själv kunde ha fått heta Elly Julia istället. De båda var tyckte hon de vackraste namnen. Rut kunde då fått nöja sig med Rut Ingeborg. Farmor brukade sedan tillägga att hon var medveten om att det inte var vidare snällt.

Sven Hallberg Hilmas pojke berättar att det hände att de var hos familjen Persson, han minns att de hade 2 flickor och att någon av dem gifte sig med en lantbrukare.
Han hade för sig att de bosatte sig i Bosarp (troligen var det Rickarum). Sista gången de var där var när Nils Persson hade dött. Det var också Marias familj de hade kommit i sin stora fina beige Mercedes (året var 1947).

Nils blev 69 år. Foto finns både när han är ung i uniform och när han är i 40 årsåldern på familjefotot.

Kopplingar till andra personer:
gift med KARIN Olasdotter Lund (1878-1961)

(Ingela Persson)

Persson, Nils (I4053)

371

Födelsebok Nosaby 1895 sid 47

Wahlberg, Olga (I2299)

372

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Bondesson, Calla Jeanette (I192)

373

Första dansen som min mamma Valborg tog med min far var på Råbbelöv. Hon lämnade Kunos bröllopp för att göra detta.

Familj: Karl-Erik Ekdahl / Valborg Greta Viktor (F3)

374

Första gången Jon Ersson Kiervel förekommer i några handlingar är år 1693 då finnarna i Russjön anklagas för att ha hyst en lösfinne ''wid napn Jon Erichsson ifrån Reenwatten och Ström Sochen uthi Jämteland som utan bewis och tillstånd äre ther ifrån wicken begärte att the för sådant plichta måtte''. Finnarna i Russjön försvarar sig med att Jon inte finns där men är nu en gift karl och uppehåller sig troligen i Rörström. På denna tid var det inte bara att sticka iväg hemifrån utan det gällde att ha en attest från prästen i hemförsamligen att visa upp när man kom. Vi sena tiders barn har ju måst ta ut flyttningsbetyg när vi har flyttat och idag måste vi anmäla flyttning när vi blir stadivarande boende på någon plats. Det är alltså inget nytt påfund att myndigheter vill ha reda på hur man flyttar och far. Skillnaden är väl bara att i slutet av 1600-talet var det hyresvärden som kunde få böta om papperen inte var klara för hyresgästerna.

Kiervel vistades i Tåsjö i varje fall när de fyra äldsta barnen föds. År 1704 finns han poå ett torp i Löfviken. Men han kände sig troligen inte säker där och ville väl också ha en egen torva att bruka. Han hade väl fått reda på att ovanför Lapplands-gränsen kunde man slå sig ner och få insynat ett nybygge om ingen annan nybyggare hade insynat ägorna förut. Lappmarken var vid denna tidpunkt uppdelad i olika lappskatteland där någon eller några lappar bodde och betalade skatt och räknade området för sitt. I Åsele tinget satt i början av 1700 talet endast lappar som nämndemän men det tycktes inte spela någon roll. När nybyggarna kom och begärde syn för nybyggen fick de flytta på sig för att nybyggarna skulle få plats.
Kiervel bosatte sig utan lov i Svanabyn år 1713 om sommaren samma år som Karl XII ääkalabaliken i Bender''.

Kiervel bosatte sig närmare bestämt på Eden mellan Swanawattnen som det står i domboken eller på Näset.
Lapparna ville köra iväg Kiervel från skattelandet då de ansåg att skattelandet var så ringa och trångt att de nödgas flytta därifrån och lämna landet öde ifall Jon Ersson får tillstånd att setta sig neder. Skattelandet var åtminstone någon kvadratmil men var kanske litet om nybyggare började göra intrång när de skulle leva på jakt och fiske och någon renskötsel. Av domstolshandlingarna framgår icke om nybygget blev synat av rätten. Inför skatteläggningen som skedde vid tinget i januari 1728 bör dock syn ha skett.

Mågarna börjar ganska snart infinna sig på Kiervelnäset. Först kommer Henrich Matzon från Junsele 1720 och bara något år senare infinner sig nästa måg, även han från Junsele nämligen Pär Ericsson. Trots att Kiervel med hustru Märeta hade två mågar i byn testamenterade de år 1724 all sin egendom löst som fast till den ogifta och omyndiga dottern, gammeljäntan Märet. Svanabyn räknades från början som ett torp trots att mågarna hade börjat upparbeta var sin gård på olika ställen i byn. Men Kiervel testamenterar hela rubbet till dottern Märet.

Vid skatteläggningen av Svanabyn år 1728 erkänner Kiervel inför rätten att han testamenterat all egendom till dottern Märet men efter något betänkande hårda påtryckningar får man förmoda går Kiervel med på att de i byn bosatta mågarna får dela på nybygget bara han får behålla de först uppbrukade ägorna dvs åkrarna på Näset. Rätten går på denna linje.

Hur det var med renligheten under denna första tid framgår av en gammal tradition som vet berätta att fru Kiervel en dag hade tvättat sig i Näsbäcken kammat sig och gjort sig fin så gott det nu gick och när hon kom in i rökstugan där maken satt och täljde tittade han upp men kände inte igen henne utan undrade vad det var för kvinna som kom på besök. På så sätt uppstod ordspråket ''Du är som KIervel, du känn int käringa''.

Kiervels delade som tidigare anförts på torpet i Svanabyn mot att svärfadern fik behålla ägorna på Näset. Efter Kiervels död 1735 hustrun dog troligen 1740 torde tegarna på Näset ha delats mellan de övriga gårdarna i byn och ingen kom att bo där. Genom lottkastning företogs 1804 ny delning av tegarna på ''Kierfwel Näset'' mellan de fyra gårdarna i byn.Inte förrän i slutet av 1800talet eller i början av 1900talet kom någon att bosätta sig på Kiervels först uppbrukade ägor.

Kiervel, Nybyggare Jon Ersson (I617)

375

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Gösta, Bror (I10349)

376

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Johansson, Inga Brita (I10347)

377

Fötts utom äktenskapet (Lafsjöboken)

Hahlin, Jöns Georg (I2931)

378

Fourteenth Census of the United States, 1920. (NARA microfilm publication T625, 2076 rolls). Records of the Bureau of the Census, Record Group 29. National Archives, Washington, D.C. For details on the contents of the film numbers, visit the following NARA web page: NARA. Note: Enumeration Districts 819-839 are on roll 323 (Chicago City).

Källa (S318)

379

Fo¨reningsg 12 E
280 61 Knislinge
(Boendeadress 1 nov 1970)

Svensson, Piga ELLEN Hedvig (I8436)

380

Frälseåbo i Vanneberga 3, Trolle-Ljungby (L). (kl,mtl). Åboson på Vanneberga 3 1764. Var gift 1788. Levde 1793. Var död 1807.
1788 hette åbon på ena delen av Vanneberga 3 Jenes Jönsson.

Jönsson, Jöns (I7894)

381

Frälsebonde i Vanneberga 3, Trolle-Ljungby (L). (mtl).
Åbo på Vanneberga 3 1742, 1750, 1764. Levde 1774.

Persson, Jöns (I7892)

382

Frälsebonde i Vanneberga 31, Trolle-Ljungby (L). (mtl). Var åbo på Vanneberga 31 och gift 1764. Levde 1793.

Trulsson, Ola (I7897)

383

Frälsebondhustru i Vanneberga 8?, Trolle-Ljungby (L). Är 1773 gift med Frälsebonden Per Persson i Vanneberga.

Jönsdotter, Mätta (I7893)

384

Från Wikipedia,

Martin Wiberg (September 4, 1826 - December 29, 1905) was born in Viby, Scania, Sweden, enrolled at Lund University in 1845 and became a Doctor of Philosophy in 1850.

He is known as a computer pioneer for his 1875 invention of a machine the size of a sewing machine that could print logarithmic tables. The tables were subsequently published in English, French and German. The device was investigated by the French academy of science which also wrote an extensive report on it. The device was inspired by the similar work done by Per Georg Scheutz and has similarities with Charles Babbage's difference engine. (Scheutz machine was based on the difference engine.) The device is preserved at Tekniska museet (The Technical Museum) of Sweden in Stockholm. Wiberg failed to sell his machine, and also failed to sell the output tables due to their bad looks.

Apart from this invention, Wiberg invented numerous other devices and gadgets, among these a cream separator and a pulse jet engine. None of these were commercially successful.

Martin Wiberg

Om man färdas landsvägen mellan Kristianstad och Åhus över Rinkaby passerar man genom Gustaf Adolfs socken. På det lilla backkrönet av vägen innan Gustaf Adolfs kyrka passeras låg för hundra år sedan en bondgård på vägens vänstra sida, som ägdes av lantbrukaren Ola Jeppsson och hans hustru Elna Trulsdottér. I deras äktenskap föddes nio barn, av vilka det andra barnet, Martin, här skall ägnas några minnesord. Martin samt hans fem bröder antog namnet Wiberg efter sin hemort Viby.
Redan som liten pojke röjde Martin Wiberg ett ovanligt gott förstånd, varför föräldrarna, trots sin önskan att Martin skulle övertaga fädernegården Viby n:r 6, satte honom i Kristianstads läroverk. Martin Wiberg föddes den 4 sept 1826 och blev student 1845 samt inskrevs vid Lunds universitet, där han 1850 disputerade för filosofiska graden och promoverades till fil. doktor. Han erhöll under hand meddelande om att han kunde påräkna docentur i filosofi, vilket erbjudande han dock avböjde for att kunna helt ägna sig åt sina uppfinningar.

RÄKNEMASKIN GJORDE WIBERG VÄRLDSBERÖMD.
Den uppfinning, som med ett slag gjorde Martin Wiberg internationellt berömd, var räknemaskinen. En räknemaskin fanns redan, konstruerad av tvenne fransmän. Den var, enligt Wibergs åsikt, ej ändamålsenlig, varför Wiberg konstruerade en dylik efter delvis andra principer. Orsaken kanske var att de logaritmtabeller, femsiffriga, som uträknats med i den förstnämnda i några fall visat felaktigheter. Wiberg räknade då ut sjusiffriga tabeller med sin räknemaskin. Dessa tabeller översattes sedan till tyska, engelska och franska språken. Som medhjälpare vid det oerhörda arbete som detta krävde hade Martin Wiberg sina tre yngsta bröder.

KUNG OSCAR INGICK SOM INTRESSENT.
För att finansiera arbetet fordrades pengar. Dåvarande hertigen av Östergötland, sedermera konung Oscar II ingick som intressent i det s. L Wibergska Tabellbolaget - vari även en hel del vetenskapsmän och mecenater funnos. När räknemaskinen, efter 12 års arbete var färdig erhöll han 1860 ett honorarium av svenska statsmakterna. Vetenskapsakademien hade förordat ett anslag av kr. 3.000 i sitt riksdagsäskande, men Kungl. Maj:t höjde det till kr. 5.000. Vid behandling i riksdagen blev .det, p. g. av motion, höjt till kr. 8.000.

AUDIENS HOS FRANKRIKES KEJSARE. !
Kejsar Napoleon III, själv matematiker, mottog Wiberg i audiens och tilldelade honom hederslegionen. Någon tid dessförinnan hade Martin Wiberg erhållit Nordstjärneorden och den danska Dannebrogen. Vår store uppfinnare John Ericsson yttrade om Wibergs» uppfinning att det var »den största triumf av det menskliga förståndet ofver materien».
Närmast ofattbart förefaller det att en man som ansetts ha en lysande bana utstakad för filosof i stället blev ett sådant geni av rang. Att här försöka räkna upp eller beskriva alla de uppfinningar som Martin Wiberg fullbordade skulle föra alldeles för långt, utan det måste bli ett axplock bland dem.
1865 provades en cigarrmaskin, 1833 provkördes ett lokomotiv med en av honom konstruerad broms och 1868 började hans maskin för tillverkning av tändsticksaskar att användas. Vid denna tid uppfann han den s. k. gräddsättaren, en separator som fick god avsättning samt mekaniskt självtömmande brevlådor som ännu användes och som funnit avsättning även utomlands.

SVENSKA ARMÉN SADE NEJ TILL SNABBSKJUTANDE GEVÄR.
Rent paradoxalt finner vi, senare tiders barn, motiveringen avslag på Martin Wibergs erbjudande att förse svenska armén med ett nytt bakladdningsgevär, att detta automatgevär var oanvändbart enär det var alldeles snabbskjutande och skulle förorsaka ammunitionsslöseri. I våra dagar har vi upplevt både kulsprutor, kulsprutepistol m. m.
En ny sättmaskin konstruera under stora ekonomiska uppoffringar och underhandlingar försäljning av patentet till ett engelskt tryckeri voro nästan avslutade då tryckeriets arbetare hotade med strejk om maskinen inköptes p. g. av sina arbetsbespararande principer. På 1870-talet visade Wiberg en bottenskrapa för upptagandet av växter och djur från havsbotten. A. E. Nordenskjöld som hade den med sig på sin upptäcktsfärd, förklarade vid sin hemkomst att den fungerat så förträffligt att det nästan förargat honom.

NORDENSKIÖLD OCH NOBEL BEGEISTRADE
Med utgångspunkt från att ljusets inverkan på synsinnet under vissa betingelser borde kunna skapa lika behagliga sensationer för ögat som toner för örat fick Wiberg idén till den s. k. färgtonsoperan, eller spektralinstrument Alfred Nobel, som fick kännedom om idén och dess principer, skriver följande:

Berlin den 27/5 1896
Herr Dr M. Wiberg,
Stockholm.
En färgtonsopera - det vore löjligt att skratta åt ett sådant förslag. Jag anser idén vara utmärkt genial och originell. Då jag snart kommer till Stockholm få vi talas vid om saken.
Med största högaktning
A. Nobel
Idén är så snillrik att jag inte nog kan gratulera dess upphovsman.

Kort därefter avled emellertid Nobel och planerna gingo därigenom om intet.

Problemet flygmaskinen var honom ej heller främmande. Vid 77 års ålder hade han principen klar med flygmaskinen - vilka principer mera liknade reaplan än de första flygmaskiner av typen Bleriot o. a.

LÄKARNA SADE NEJ, WIBERG VAR EJ "FACKMAN".
Martin Wiberg sysslade ävenledes med vissa solstrålars välgörande inverkan på olika hudåkommor. Här mötte han ej samma välvilliga stöd som Finsen, utan avhånades av en del läkare under motivering att han ej var medicinsk fackman. Brist på medel gjorde att de ekonomiska bekymmer som han haft att kämpa emot under ett långt liv, märkvärdigt nog, aldrig bröt ner honom.

FOSTRADE 20 BARN ! UTAN BARNBIDRAG.
Nordisk Familjebok slutar sin artikel om Martin Wiberg med att han i likhet med många andra uppfinnare var i avsaknad av ekonomiskt sinne. Detta kan nog vara delvis riktigt men - betänk också den stora familj han hade. Martin Wiberg var gift två gånger. I sitt första äktenskap hade han fyra barn - men i sitt andra äktenskap föddes sexton (16) barn. Barnbidrag är som bekant senare tiders påfund.

GENIETS VÄG ÄR OFTA TÖRNBESTRÖDD.
Bland andra uppfinningar, som Martin Wiberg uppfann kan nämnas en kupéupp-värmningsapparat, som länge användes på svenska järnvägar, en kaffeextraherings-apparat, s. k. remisskistor, använda av statens järnvägar. 1901 erhöll Wiberg patent på sätt att behandla torv, för att öka värdet av densamma som bränsle.
1903, vid 77 års ålder, erhöll han patent avseende, en luftmaskin, varmed han visade sig ånyo vara inne på vägen mot reaplanet.
Av vad ovan anförts torde framgå att hans skarpa intellekt sträckte sig över oerhört skilda områden, ävensom att den gamla satsen att en uppfinnares väg är kanske en av de mest törnbeströdda, är riktig.

Wiberg, Martin (I2102)

385

Fred hade rått i tretton år, då Troels Oluffssen vid faderns frånfälle
övertog gammelgården i Bjära. 24: år gammal var han, då ansvaret helt
lades på honom. Under faderns sista år hade det också blivit så, att han
mer och mer fått taga hand om gården. N u var han ensam om att fatta
besluten om åkerbruk, tröskning, tämjande av hästar, uppsättande av
gärdsel, vässande av vapen och allt annat, som var behövligt.

De lyckliga och fredliga åren redo snabbt. 1587 hade Troels Oluffssen
gift sig och året därpå hade dottern Bente kommit till världen. Nu räknade
man 1611 och oroande rykten började förspörjas. Det sades, att kungen,
Kristian IV, hade råkat i tvist med sveakungen Karl IX och att man torde
kunna befara, att krig skulle bryta ut.

Så kom den dag, då byns unga män drogo söder ut för att förena sig med
de övriga skånska förbanden.

Inom kort kom kriget till Skåne. Sveriges unge konung Gustav Adolf
hade med en här gått över den skånska gränsen och hämnats danskarnas
grymheter.

I Göinge och Villands härader hade han bränt några och tjugo
socknar och dessutom låtit staden Vä gå upp i lågor. Men sedan hade han,
Gud ske lov, blivit hejdad.

Vid Vittsjö hade danskarna överraskat svenskarna, så att dessa måst fly
över isen på sjön.Nu voro svenskarna bortdrivna ur Skåne,

Om nu svenskarna voro borta ur landet skulle väl snart männen komma tillbaka?
Inte hade väl alla stupat eller dukat under för fältsjukan ?

En dag kommo några av dem tillbaka, som dragit ut i kriget. Men
många skulle aldrig återvända och sorg rådde i flera gårdar. De som kommit åter,
visste förtälja, att fred nu var sluten, sedan herrarna kommit överens i en by, som
hette Knäred.

En dag år 1612, då folket i gammelgården just höll på att spisa med-
aftan, öppnades dörren av en främling, som med knapp nöd kunde taga sig
över den höga tröskeln. Han sjönk ned på stacklabänken, där han föll ihop.
Att han inte hörde till trakten syntes på hans dräkt: hans gula älghudskyl-
ler visade, att han var en svensk soldat.
Att han var sjuk var tydligt, men även om han vore en fiende, kunde man inte vara
så obarmhärtig, att man sloge ihjäl honom, som drängarna ville. Sedan man fått i
honom litet öl, fördes han till sängs i kammaren bakom förstugan. Så småningom
kryade han på sig och efter några veckor var han återställd, även om han inte var
så stark, att han kunde fortsätta till Småland, där han hörde hemma och dit han
varit på väg, när sjukdomen och såren tvingat honom att söka hjälp.

Han hade som ryttare varit med i den svenska hären men
blivit sårad och vid flykten över Pickelsjöns is förlorat hästen. Genom sko-
garna hade han försökt taga sig hem, men inte orkat längre än till Bjära.

Månaderna gingo och den småländske ryttaren, som han kallades i byn,
var fortfarande kvar på gammelgården, fastän han mycket väl hade krafter
att taga sig igenom gränsskogarna. Det var en grann och rask karl. Att
det var något särskilt, som höll honom kvar, det förstod nog litet var.

Troels Oluffssen började bli gammal och behövde någon, som kunde
hjälpa honom med gården. Söner hade han inga och drängarna voro ej
så helt att lita på. Måns Benktsson, så hette ryttaren, hade visat sig vara
en riktig hästkarl och därjämte ihärdig i arbetet, och det var icke utan att
Troels icke ogärna såg, att han dröjde med avfärden. Själv önskade Måns
Benktsson ej heller något högre än att stanna. Det var gårdens unga
dotter Bente, som kom honom att känna sig bergtagen. Visst förstod han,
att det var både djärvt och oförsynt av honom att tänka på henne. Han,
en utsocknes och därtill från fiendeland, borde aldrig ens drömma om att
få byns vackraste och rikaste flicka. Aven om hon var giftasvuxen, stod
hon väl inte på hyllan, så att den förste bäste kunde ta henne. Men ryt-
taren, som hon själv hade vårdat, medan han tillfrisknade från sina sår,
hade vunnit hennes hjärta. Väl rådde nu fred, men de unga funna, att
det icke skulle bli så lätt att få de gamlas medgivande.

Med åren gjorde Måns Benktsson sig dock allt oumbärligare på gammel-
gården och en dag, år 1614:, fick han de gamles medgivande. En kort
tid därefter firades ett ståtligt bröllop på gammelgården.

Så gingo många lyckliga år.Med den tanken slog man sig till ro och livet gick sin gilla gång
i Bjära.
På våren 1634 gick Troels Oluffssen på gammelgården ur tiden, 75
år gammal.

Oluffssen, Troels (I857)

386

Fredrik Brandt direkted singing of hymns in Teuva church (without instrument). Organ was got in Teuva 1901. He also made smallbox vaccination and was a kind of communicator between vicar and parish.
Ilmarinen was in Järvenpää village in Teuva, but this village was moved to Jurva about 1860.
Ilmarinen is an old Finnish name and its origin is not known. Mylläri is too in Järvenpää village.
Friedrich Brandström and Margareta Henrichsdotter were married 17.4.1775 in Teuva. Margareta might have been from Uppa-farm.
These kowledge can be found from Teuva and Jurva church books.

Brandt, Fredrich (I3148)

387

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wahlquist, Fredrik Carl-Wilhelm (I6408)

388

From Marias diary: ''Some of my life is also much of the Oliver Twist character in Dickens classic that I too lived for a short time in an orphanage at St Louis Missouri where I recall having had rye porridge without dairy milk served to us with some kind of syrup which I presume was cheaper than milk. I recall the use to put me sitting on a chair under the skeal I had wet on previous night. It was several hours before they removed me and I shudder to think upon it as it was wet and clamp.
Yes dear Joseph I think of you today what joy we had up ther near The Wachusetts mountain among over Vicsissetudes still we had joy in seeing The beauty so abundant there, The old farm with our children it was of course only a place for a short stay because of our baby June who would have died without that raw milk we were able to give her with having the Bovine cow for her. The raw milk was the only thing that saved her life.

Sjögren, Maria Hildur (I175)

389

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Gilbert, Gail L (I361)

390

Gården som ligger vid vägen strax innan Nosaby kyrka vänster sida ifrån Balsby.

Ur födelseboken:
Dopvittnen: Åbon Bonde Olsson Nosaby 4 och hans hustru Maria Bondesson, åbosonen Ola Bengtsson Balsby 1, enkan Elna Persdotter Åraslöf 10. Fadern 24 år döptes av August Hammar.

Hansson, Bonde (I325)

391

Gathenhielm (före adlandet 1715 Gathe), Lars, 1689-1718, kapare. Gatenhielm fick kaparbrev 1710 och adlades för sin verksamhet. I legenden blev han en äventyrlig sjöhjälte (Lasse i Gatan), trots att han själv knappast deltog i strider till sjöss utan ägnade sig åt redarverksamhet.

Den främste kaparkaptenen, handplockad och avlönad av kung Karl XII, hette Lars Gathenhielm, mer känd som Lasse i Gatan.
Lars Gathenhielm gjorde sig ett namn redan i unga år. Svenska fartyg stod under hans beskydd och främmande handelsfartyg erövrades och tvingades in i svensk hamn. Verksamheten gav stora rikedomar och ett minst sagt dramatiskt liv som innehöll krig och storpolitik, men karriären blev kort. När Lars dog 1718 tog hans hustru Ingela Gathenhielm över och styrde ensam över kaparflottan under krigets sista år.

Gathenhjelm, Lars (I2531)

392

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Stjernkvist, Roger (I11241)

393

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Jensen, Lancelot Vincent Jens (I10649)

394

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Wennberg, Tony Leif Kent (I10072)

395

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Nilsson, Eva Carina Margaretha (I11137)

396

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Laurin, Eva Agneta (I10192)

397

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Ekdahl, Ingrid Maj-Britt (I231)

398

Gemensamt DNA 86,3 cM
Största segment 35,3
Gemensamma 3

Wing, Taylor Grace (I10074)

399

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Smith, Carol (I10603)

400

George Hull says, My father, in the arly days before the railroad was built through eastern Oregon, freighted merchandise from Umatilla landing on the Columbia over the Blue Mountains. He went down the Grande Ronde River to LaGrande, through Ladd Canyon and across the Powder River Valley to Baker City. I was a small boy, but I remenber seeing father father start from home in his big wagon driving four or maybe it was six horses.

The Scio Tribune March 8, 1917
Sudden Death
William Hull of Shelburn and who had been in ill health for several months because of heart trouble and dropsy died suddenly Monday while sitting in a chair about the fire.
Mr. Hull has resided in the vicinity of Shelburn for many years and was well advanced in years. He had just sold his little farm and was expecting to move elsewhere hoping a change would be beneficial to his health. Mr. Hull was a good citizen and was liked and respected by all who knew him.

The Santiam News March 15, 1917
William H, Hull
William H, Hull was born in Hampshire county, Virginia on the nineteenth of September, 1842 and passed away at Shelburn, Oregon March 6, 1917, his age being 74 years, 5 months and 17 days. When but a small boy he with his parents emigrated to Adams county Illinois where he grew to manhood. In 1863, when 21 years of age he crossed the plains and settled near Baker City, Oregon. On January 23, 1870 he wedded Miss Minerva Nodine. To this union were born 8 children, 4 sons and 4 daughters. The names of whom are: Frederick of St. Louis, Mo, George of Harrison, Idaho, Lin and Charles of Wallace Idaho, Ruby of Los Angeles, California, Mrs. Lloyd Tindall and Mrs. A. H. Pipes of Shelburn and Mrs. D.I. Caldwell of Stayton, Oregon. Mr. Hull moved from Baker City to Shelburn in 1893 and in 1898 he moved to the place where he has since resided.
By occupation Mr. Hull was a farmer and stock man. He possessed in a large measure a public spirit. In the year 1876 he was elected to the office of tax assessor of Baker County for one term of two years, the duties of which he faithfully performed. His public work in the community of Shelburn as member of the Shelburn school board and supervisor of road district number 14 of Linn county may be mentioned with credit. He had the rare qualities of a sturdy pioneer and frontiersman, was possessed with strong constitution and iron will with large intellect, he undertook where others failed, duty was his motto to serve was his delight. This made his life a very intensive one and in all probability shortened his days upon earth. I home he was hospitable and kind and a very obliging neighbor. We shall miss him but fond memories will linger which we shall love to cherish.

Family links:
Spouse:
Minerva Nodine Hull (1852 - 1942)*

Children:
George G. Hull (1879 - 1977)*

Hull, William (I2790)